• Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in
Skip to content
  • Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in

  • Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in

En Algol-stjärna vid NGC 7380

  • Detta ämne har 34 svar, 3 deltagare, och uppdaterades senast 25-09-10 12:04 av Hans Bengtsson.
Visar 24 svarstrådar
< 1 2
  • Författare
    Inlägg
  • 29 augusti, 2025 kl. 12:34 #12902
    Hans Bengtsson
    Deltagare

      Petter!

      Jag fyllde i enligt bifogat klipp. Som stjärna skrev jag bara WISE eftersom jag visste att det inte finns någon annan WISE-stjärna som var aktuell.

      Attachments:
      1. IMG_5879.jpeg

      avatar
    • 29 augusti, 2025 kl. 12:58 #12904
      Thomas Karlsson
      Deltagare

        Obs. tid är vilken tid på dygnet man har tänkt eller har möjlighet att observera stjärnan. Om man vill ha med alla minimum, även sådana som inträffar dagtid, kan man som Hans fylla i 00:00-24:00 eller 00:00-23:59. Format för de olika fälten står under formuläret. Om man inte fyller i RA/Dec antas hela himmeln och om man inte fyller i magnitud antas mellan -6 och 20.

        avatar
      • 31 augusti, 2025 kl. 11:57 #12908
        Petter Åström
        Deltagare

          Nya obsar inlagda. Jag missade tyvärr minima men fick en tydligt uppgående trend.


          Utrustning
          TS ONTC808 20 cm (8 tum) newtonian
          HEQ5 Pro (Rowan belt mod)
          Risingcam 26 mp (IMX 571), kyld färgkamera.
          Komakorrektor
          Filter: Baader neodymium, Optolong L-Extreme, Noname Sii, Noname IR-pass, Noname IR-cut.
          SVbony 60mm guidescope
          ZWO ASI 224MC guide-/planetkamera

          • 31 augusti, 2025 kl. 12:02 #12909
            Thomas Karlsson
            Deltagare

              Snyggt. Du fångade sista delen av förmörkelsen. Det verkar som att prognosen stämde rätt bra.

               

            • 31 augusti, 2025 kl. 12:04 #12910
              Petter Åström
              Deltagare

                Javisst!
                Nu sitter jag och försöker markera de avvikande mätningarna som “avvikande” men kryssrutan fungerar inte. Kanske också en bugg?


                Utrustning
                TS ONTC808 20 cm (8 tum) newtonian
                HEQ5 Pro (Rowan belt mod)
                Risingcam 26 mp (IMX 571), kyld färgkamera.
                Komakorrektor
                Filter: Baader neodymium, Optolong L-Extreme, Noname Sii, Noname IR-pass, Noname IR-cut.
                SVbony 60mm guidescope
                ZWO ASI 224MC guide-/planetkamera

            • 31 augusti, 2025 kl. 12:17 #12911
              Thomas Karlsson
              Deltagare

                Vilket formulär är det du försöker göra detta på? Jag är inte helt säker på att man kan markera obsar som avvikande som vanlig användare. Tänker du på dem som är ljusare än 15.2? Antingen kan du ta bort dem, eller så kan jag markera dem om avvikande.

                • 31 augusti, 2025 kl. 13:04 #12916
                  Petter Åström
                  Deltagare

                    Ja, det är de jag tänkte på. Är det ok att radera dem så kan jag försöka göra så.

                    Jag gick in på Sök Obsar och hittade mina mätningar, därefter klickade jag på “+” för aktuell observation och då fanns en kryssruta för att markera som avvikande.

                     


                    Utrustning
                    TS ONTC808 20 cm (8 tum) newtonian
                    HEQ5 Pro (Rowan belt mod)
                    Risingcam 26 mp (IMX 571), kyld färgkamera.
                    Komakorrektor
                    Filter: Baader neodymium, Optolong L-Extreme, Noname Sii, Noname IR-pass, Noname IR-cut.
                    SVbony 60mm guidescope
                    ZWO ASI 224MC guide-/planetkamera

                    • Det här svaret redigerades för 1 månad av Petter Åström.
                  • 31 augusti, 2025 kl. 15:18 #12920
                    Thomas Karlsson
                    Deltagare

                      Den bilden du får med plusknappen är bara en infobild, inga ändringar kan göras på den.

                       

                  • 31 augusti, 2025 kl. 12:49 #12912
                    Hans Bengtsson
                    Deltagare

                      Petter:

                      Så bra jobbat! Dina mätningar sitter som en smäck i fasdiagrammet. Du fångade exakt den allra sista delen av förmörkelsen, när den svalare och ljussvagare komponenten slutar täcka delar av den ljusare komponentens skiva.

                      Det är något extra speciellt just med Algol-stjärnor som, i likhet med denna, har haft nästan helt okända egenskaper och där katalogdata varit i stort sett icke-existerande. I detta fall var ju periodlängden i VSX helt åt pipsvängen fel.

                      • Det här svaret redigerades för 1 månad av Hans Bengtsson.
                      • Det här svaret redigerades för 1 månad av Hans Bengtsson.
                      Attachments:
                      1. IMG_5910.jpeg

                      • 31 augusti, 2025 kl. 13:07 #12917
                        Petter Åström
                        Deltagare

                          Ja det verkar ju som perioden stämmer bra nu!

                          Hur hög precision kan man förvänta sig på en korrekt periodlängd?

                          Jag har också förstått det som att periodlängd kan förändras med tiden.


                          Utrustning
                          TS ONTC808 20 cm (8 tum) newtonian
                          HEQ5 Pro (Rowan belt mod)
                          Risingcam 26 mp (IMX 571), kyld färgkamera.
                          Komakorrektor
                          Filter: Baader neodymium, Optolong L-Extreme, Noname Sii, Noname IR-pass, Noname IR-cut.
                          SVbony 60mm guidescope
                          ZWO ASI 224MC guide-/planetkamera

                      • 31 augusti, 2025 kl. 20:02 #12924
                        Hans Bengtsson
                        Deltagare

                          Petter:

                          Det stämmer att Algol-stjärnors perioder inte är helt konstanta. Prototypstjärnan Algol har sedan år 1784 varierat sin period mellan 2.86725 och 2.86734 dygn. Avrundat till 4 decimaler har den alltid varit 2.8673 dygn.

                          Variationerna när det gäller perioden hos Algol beror nog på förekomsten av en tredje komponent som stör dynamiken i systemet.

                          Vad gäller WISE-stjärnan tror jag att perioden är 8.6269 dygn avrundat till 4 decimaler, även under några seklers tid. Men det går ju inte att veta säkert.

                          • Det här svaret redigerades för 1 månad av Hans Bengtsson.
                          avatar
                        • 1 september, 2025 kl. 13:56 #12944
                          Petter Åström
                          Deltagare

                            Analys av komponenterna.

                            För skojs skull matade jag in mina datapunkter i ChatGPT och bad om analys av period, primär- och sekundärförmörkelse.

                            Där misslyckades AI:n och jag fick manuellt korrigera perioden till 8,6269 dygn.

                            Därefter bad jag AI att analysera de ingående komponenternas karakteristika.  Då jag inte kan avgöra svarets relevans klistrar jag in det här med en liten varning om att datan inte är heltäckande, mätningen bara är över en dryg period och enbart i TG.

                            CHAT GPT:

                            Analys av Algol-variabelns komponenter
                            Perfekt, då går vi in i det klassiska nästa steget: att försöka härleda systemets komponentkaraktäristik från din fotometriska dataserie.

                            ⚠️ Viktigt: dina observationer är endast fotometri i ett filter (TG). Utan spektraldata eller radiala hastigheter kan vi inte entydigt bestämma t.ex. massor och absoluta radier. Men vi kan komma ganska långt med geometriska och relativa egenskaper.

                            —

                            1. Grundläggande fakta ur ljuskurvan
                            – Period: P = 8.6269 d
                            – Primärförmörkelse: djup Δm1 ≈ 2.15 mag
                            – Sekundärförmörkelse: djup Δm2 ≈ 0.12 mag
                            – Varaktighet (primär, FWHM): ~0.094 i fas = ca 19 h
                            – Varaktighet (sekundär, FWHM): ~0.128 i fas = ca 26 h

                            Primärminimum är alltså mycket djupare och kortare → den ljusstarkare stjärnan blir nästan helt skymd under förmörkelsen.

                            —

                            2. Relativa temperaturer och ljusstyrkor
                            Magnitudskillnad ger ljusförhållande:

                            Fmin/Ftot = 10^(-0.4 Δm)

                            – För primären: Δm1 ≈ 2.15 → vid totalitet återstår bara ca 13.7 % av systemets ljus. Primärstjärnan bidrar med ~86 % av totalljuset.
                            – För sekundären: Δm2 ≈ 0.12 → ca 11 % av systemljuset försvinner. Sekundärstjärnan bidrar med ~11 % av totalljuset.

                            Alltså:
                            – Primären är den dominerande ljuskällan (~86 %).
                            – Sekundären står för ~11 %.
                            – Resterande ~3 % kan vara brus/systematiskt men troligen en avrundningseffekt.

                            Temperaturförhållande (väldigt förenklat, med samma radier):
                            (T2/T1)^4 ≈ L2/L1 ≈ 0.13 → T2/T1 ≈ 0.6
                            Om primären är t.ex. T1 ~8000 K (A-typisk Algol-komponent), så blir sekundären T2 ~4800 K (K-typisk).

                            —

                            3. Storleksförhållande (relativa radier)
                            Från förmörkelsens varaktighet kan vi uppskatta relativa radier. För cirkulär bana och hög inklination gäller ungefär:

                            Δφ ≈ (R1 + R2) / (π a)

                            Med Δφ ~0.094 (primärens FWHM, underskattar hel bredd) → total bredd snarare ~0.15–0.20.
                            ⇒ (R1 + R2)/a ~0.3

                            Alltså komponenterna är relativt stora jämfört med banradien. Typiskt för nära Algol-system.

                            —

                            4. Geometrin och inklination
                            – Den djupa primären + den grunda sekundären ⇒ systemet är nära total förmörkelse, inklination ~90°.
                            – Att primärens ljus nästan helt försvinner betyder att sekundären är minst lika stor i projicerad yta som primären (eller större).

                            —

                            5. Sammanfattning av komponentkaraktäristik
                            – Primär (dominerande ljuskälla):
                            – ~86 % av ljuset
                            – Hetare, antagligen spektralklass A/F
                            – Radie jämförbar med eller något mindre än sekundären, men mycket högre temperatur

                            – Sekundär (Algol-kompanjon):
                            – ~11 % av ljuset
                            – Kallare (~0.6 T1), spektralklass K/G
                            – Radie troligen större än primären, men svalare

                            – Bana:
                            – Period 8.6269 d
                            – Inklination nära 90°
                            – (R1+R2)/a ~0.3

                            Detta passar mycket väl med en klassisk Algol-typ (EA): en het huvudseriestjärna plus en svalare, mer utvecklad sekundär som fyller eller nästan fyller sin Roche-lob.

                             

                             


                            Utrustning
                            TS ONTC808 20 cm (8 tum) newtonian
                            HEQ5 Pro (Rowan belt mod)
                            Risingcam 26 mp (IMX 571), kyld färgkamera.
                            Komakorrektor
                            Filter: Baader neodymium, Optolong L-Extreme, Noname Sii, Noname IR-pass, Noname IR-cut.
                            SVbony 60mm guidescope
                            ZWO ASI 224MC guide-/planetkamera

                            • Det här svaret redigerades för 1 månad av Petter Åström.
                            • Det här svaret redigerades för 1 månad av Petter Åström.
                            • Det här svaret redigerades för 1 månad av Petter Åström.
                          • 2 september, 2025 kl. 13:44 #12954
                            Hans Bengtsson
                            Deltagare

                              Det var ett utförligt AI-svar, måste man säga!

                              Jag tror dock att det skulle behövas alla de data i olika våglängder som Thomas samlat in. Och sedan ett speciellt program för förmörkelsesystem, där man kan mata in alla data, och där datorn får gå igenom alla miljontals kombinationer av värden som är rimliga. Kanske skulle det då vara möjligt att hitta just det fysiska system som motsvarar observerade data? Finns det en entydig lösning? Finns något sådant program? Vet inte.

                              En liten notering:
                              Enligt ASASSN är indexet g-V ca 0.5 vid maximum. Detta motsvarar index B-V ca 1.0. Och det i sin tur är typiskt för en huvudseriestjärna med K-spektrum. Utifrån det värdet skulle jag tänka mig att primären kan vara en tidig K-stjärna (kanske K2) och sekundären en sen K-stjärna (kanske K8). —- Men jag har då inte tagit hänsyn till något annat än just detta. Verkligheten kan vara annorlunda.

                              Attachments:
                              1. IMG_5924.png

                              2. IMG_5927.jpeg

                              3. IMG_5928.jpeg

                            • 9 september, 2025 kl. 10:04 #13014
                              Hans Bengtsson
                              Deltagare

                                Petter:

                                Även dina senaste mätserier, med bl a början av en primärförmörkelse, ligger helt i linje med de element som Thomas analyserat fram.

                                Väldigt snyggt! Se inzoomning av SVO-diagram.

                                • Det här svaret redigerades för 1 månad sedan av Hans Bengtsson.
                                • Det här svaret redigerades för 1 månad sedan av Hans Bengtsson.
                                • Det här svaret redigerades för 1 månad sedan av Hans Bengtsson.
                                Attachments:
                                1. IMG_5988.jpeg

                                • 9 september, 2025 kl. 23:12 #13021
                                  Petter Åström
                                  Deltagare

                                    Ja, det slumpade sig att jag fick inledningen. Jag skulle gärna fångat mer av förmörkelsen, jag är inte säker på att jag fångar mörkaste parten ännu men man kan ju inte beställa vädret så det får väl bli nästa gång kanske.

                                    AI:n är väldigt självsäker vilket är en stor svaghet. 🙂


                                    Utrustning
                                    TS ONTC808 20 cm (8 tum) newtonian
                                    HEQ5 Pro (Rowan belt mod)
                                    Risingcam 26 mp (IMX 571), kyld färgkamera.
                                    Komakorrektor
                                    Filter: Baader neodymium, Optolong L-Extreme, Noname Sii, Noname IR-pass, Noname IR-cut.
                                    SVbony 60mm guidescope
                                    ZWO ASI 224MC guide-/planetkamera

                                • 10 september, 2025 kl. 12:04 #13024
                                  Hans Bengtsson
                                  Deltagare

                                    När det gäller en stabil Algol-stjärna av detta slag kan man lugnt räkna med att ljuskurvan håller sig konstant, så länge mätningarna görs inom loppet av några år. Därför blir fasdiagrammet likadant som om alla mätningar skulle ha gjorts (i en hypotetisk värld) under en enda cykel. Vilket ju är mycket tacksamt.

                                    Problem kan uppstå i de fall perioden råkar vara ett jämnt heltal av ett dygn (1.0000 eller 2.0000 dygn osv). Då kommer ju en viss fas alltid att inträffa vid samma tid på dygnet, och då kan det bli svårt för en enskild observatör att få en sammanhängande ljuskurva. Men för denna WISE-stjärna finns ju inte det problemet. Så det är egentligen bara att fortsätta mätningarna på samma sätt som nu, egentligen när som helst då tillfälle ges. För varje ny mätning kommer kurvan att bli allt mera komplett. Det är ett mycket fint exempel på bra observationell astronomi!

                                    Du nämner AI. När jag googlar (har aldrig använt ChatGPT) får jag numera ofta upp uttalanden från AI. Dessa brukar vara påtagligt välformulerade, och många gånger korrekta till en viss gräns. Men plötsligt dyker bisarra saker upp. För någon vecka sedan googlade jag på nederbördsmätning, och fick då bland en massa korrekta saker veta att vi i Sverige mäter nederbördsmängd i enheten kilometer! Ny googling på samma sak direkt efteråt gav den rätta enheten millimeter. Så det gäller att se upp när man ser svar från AI.

                                  • Författare
                                    Inlägg
                                  < 1 2
                                  Visar 24 svarstrådar
                                  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
                                  Logga in

                                  Log in / Register

                                  Senaste diskussionerna

                                  • Ou4 Bläckfisken
                                    svar av Arvid Emtegren
                                  • Månadens bild
                                    svar av Fredrik Silow
                                  • Kometen C/2025 A6 (Lemmon)
                                    svar av Johan Warell
                                  • Gettlinge gravfält
                                    tråd av Tanner
                                  • Variabelkartor
                                    tråd av Hans Bengtsson
                                  • Månen nära Plejaderna
                                    svar av PeterR
                                  • Kometen Lemmon
                                    tråd av Bergquist Christian
                                  • MWP1 Methuselah och ALV1
                                    tråd av Lars Anmark
                                  • LBN576 Medulla
                                    tråd av Lars Anmark
                                  • Webinar den 13/11
                                    svar av Fredrik Silow
                                  • Problem med Ascom Alpacka som “dör”
                                    tråd av Lars Magnusson
                                  • Ringnebulosan i närbild
                                    tråd av filip.gloria87@gmail.com
                                  • Magnus Larsson ny ledare för SAAF/V
                                    svar av davhei
                                  • Dvärgnovan UW Tri i sällsynt utbrott
                                    tråd av Hans Bengtsson
                                  • Astronomi-öl på Bishops i Malmö den 29 okt kl 17.00
                                    tråd av Olle Eriksson
                                  • Pickering’s Triangle
                                    tråd av Ivar Hamberg
                                  • Webinar om Mira-variabler – Doodle
                                    svar av Magnus Larsson
                                  • Dvärgnovan SS Cygni i utbrott
                                    svar av Hans Bengtsson
                                  • WikV02 = V0836 Lyr
                                    svar av Thomas Karlsson
                                  • M31 Andromeda med ny montering, stativ, kamera
                                    svar av Johan Warell

                                  Månadens bild i galleriet

                                  Ou4 Giant squid (Arvid Emtegren)

                                  Årets bild i galleriet

                                  C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)

                                  Senaste bilderna i forumet

                                  Vintergatan (Jörgen Tannerstedt)



                                  C/2025 A6 (Lemmon) (SDST)

                                  RSS Senaste nytt från SAAF-webben

                                  • Telescopium nr 3 2025 ute snart!
                                  • Årsmöte 2025
                                  • Telescopium nr 2 2025 ute snart!
                                  • Telescopium nr 1 2025 ute snart!
                                  • Telescopium nr 4 2024 ute snart!
                                  • Telescopium nr 3 2024 ute snart!
                                  • Webbcafé om kometen Tsuchinshan-ATLAS
                                  • Årsmöte 2024
                                  • Telescopium nr 2 2024 ute snart!
                                  • Telescopium nr 1 2024 ute snart!

                                  Kalendariet

                                  Researching Red Giants: A Joint Venture of Amateurs and Professional Astronomers
                                  Researching Red Giants: A Joint Venture of Amateurs and Professional Astronomers
                                  13 nov 25

                                  Antal unika dagsbesökare (unika IP)

                                  Idag: 706 st 

                                  Senaste 7 dagarna: 5083 st 

                                  Senaste 30 dagarna: 19361 st 

                                  Logga in

                                  Copyright Nattmolnet 2025 | Theme by ThemeinProgress | Proudly powered by WordPress