Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
PeterR skrev: 1844 började man misstänka att Sirius A hade en osynlig följeslagare eftersom den verkade wobbla och 1862 gjorde Alvan Clark en visuel detektering när han testade ett nytt 18,5″ teleskop, dåtidens största refraktor. Det påminner om hur man även upptäckte Neptunus och Pluto, först genom störningar i banorna, uträkningar och till slut observationer.
Sirius B är den första vita dvärg man har upptäckt.
Det är en sanning med modifikation. Omikron2 Eridani B (40 Eri B) är en vit dvärg på 16 ljusårs avstånd som sågs först av William Herschel 1783. Men det var först 1910 som man insåg att den absolut ljussvaga komponenten på grund av sin vita färg och spektrum, måste vara en vit dvärg. 40 Eri B är den enda vita dvärgen som enkelt kan ses med små teleskop för den befinner sig hela 83 bågsekunder från huvudstjärnan.
Edit: Mycket intressant och imponerande att se en animation av Sirius B rörelse! Jag har en gång lyckats se Sirius B visuellt. Det var från bushen i Western Australia den 14 februari 2016. Med 10-tums Dobson och 250x förstoring syntes Sirius B tidvis under flera sekunder när seeingen tillät, även med direkt seende. Separationen var då 10.4 bågsekunder. Observationen påminde mycket om hur centralstjärnan i M57 syns med större teleskop. Sirius höjd var 54° vilket möjliggjorde observationen. Temperaturen var då förresten +26° C och SQM-L 21.76. Ganska trevliga förhållanden (men senare på dagen blev officiella temperaturen +45°.). Som en dåligt uppvärmd sauna. 🙂
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
Tack för info! Enligt din länk var stjärnan svagare än g-magnitud 16.8 den 7 mars. Jag måste alltså ha gjort något misstag. Jag råkade ange fel koordinater ovan. Det skall vara 15h01m11.4s, -7°28’59”.
/Timo K
Schysst bild av en extremt avlång och förvrängd galax. Det blir en utmaning att se denna galax visuellt. 🙂
/Timo K
Väldigt imponerande! Jag har aldrig sett något liknande.
/Timo K
Jag obsade 12P/Pons-Brooks igen för en timme sedan. Kometen såg ut som igår men nu såg jag svansen ca 0°.9 lång mot PA 10. 12P syntes tidvis svagt med blotta ögat. Påminde om M3 eller M92 om hur de ser ut utan kikare. Det lutande pyramidformade zodiakalskenet var tydligt och gick igenom Jupiter och under Plejaderna.
/Timo K
Efter nästan två veckor med molnigt väder bjöd äntligen denna kväll på en transparent himmel. Jag tog med 10×50-kikaren på stativ till en mörk plats i Virsbo. Skattade 12P/Pons-Brooks som magnitud 5.7, komadiameter 10′, DC=6 och en ca 0°.7 svans mot PA 10 kunde jag skymta.
Efter det koncentrerade jag att försöka se komet 12P/Pons-Brooks med blotta ögat. Den skymtade till flera gånger! Magnitud 5.5 och nästan stjärnlik. Jag verifierade dess alt-azimutala position gentemot Sigma och Delta Andromedae. Den närmaste minst lika ljusa stjärnan låg 1°.8 ifrån. Första observationen av 12P med blotta ögat på 70 år?!
Edit: Enligt Wikipedia och COBS verkade inte 12P/Pons-Brooks ha observerats med blotta ögat under kometens apparition 1954. 12P syntes dock med det obeväpnade ögat 1884. Min observation med blotta ögat kan alltså ha varit den första på 140 år.
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
Hans, du nämnde Hermann A. Brück och Edinburgh och kom då utsökt att tänka på Mary Brück som katalogiserade stjärnhopar i det Lilla Magellanska Molnet. Kollade upp det och Mary var Hermanns hustru!
https://en.wikipedia.org/wiki/Mary_Br%C3%BCck
Nu har vi avvikit lite grann från NGC1999. 🙂
/Timo K
Jag antar att Herschel använde håruttrycket chevelure eftersom peruker var på modet på den tiden. Undrar varför? Var det för att dölja hårlössen?
Den som upptäckte den mörka regionen i NGC1999 var Ralph Copeland som använde Lord Rosses 72-tummare. Copeland skrev den 15 november 1873 *9m with nebulosity in which there is a vacuity preceding the star. It looks like a comet coiled round into a ring nebula.
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
Inatt observerade jag denna nebulosa NGC1999 som ligger bara en grad söder om Orionnebulosan, M42. Med förstoringar mellan 188x-333x på min 12-tums Dobson kunde jag urskilja det mörka området, “nyckelhålet”, i nebulosan. Det såg ut som en liten, svart triangel där en spets pekade mot centralstjärnan V380 Ori i E. NGC1999 såg ut som en mer eller mindre cirkulär nebulosa som var ljussvagast mot W, bortom Nyckelhålet. På motsatta sidan centralstjärnan var nebulosan som ljusast.
/Timo K
Jag såg faktiskt ISS vid dess nästa jordevarv men ingen vinkade tillbaka till mig. Det var nära att jag misste ISS vid detta varv överhuvudtaget för jag fick syn på den strax innan den gick in i jordskuggan klockan 19:
Edit: Jag glömde att skicka iväg meddelendet
Tobbe, du har varit produktiv i januari vad gäller Herschel-objekt jämfört med mig. Jag har ännu inte obsat ett enda nytt H2500-objekt i år. Däremot sex kometer och en supernova (i sträng kyla).
Igår spanade jag in ISS (-24 grader när jag stod ute på åkern) och hoppades på att få se Marcus Wandts farkost komma efter men såg inte den. Klockan 18:54 ikväll ska jag vinka till honom.
/Timo K
När snön smält ska jag leta efter meteoriter på min tomt (i Virsbo i Surahammars kommun).
/Timo K
Boliden verkar ha flugit ganska exakt rakt över mitt hus. Jag tittade på Rapport och noterade ingen flash utomhus i motsats till Fjärdhundrameteoriten den 7 november 2020 klockan 22:27. Då lystes hela landskapet upp för ett kort ögonblick trots att det var mulet.
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
På den engelskspråkiga Wikipedia-sidan står följande:
With support from ground-based observations done using the submillimeter bolometer cameras on the Atacama Pathfinder Experiment radio telescope (November 29, 2009) and the Mayall (Kitt Peak) and Magellan telescopes (December 4, 2009), it was determined that the patch looks black not because it is an extremely dense pocket of gas, but because it is truly empty.
https://en.wikipedia.org/wiki/NGC_1999
Jag tycker det är konstigt att ingen lysande nebulositet syns från baksidan av hålet. Ingenting finns ju där som skulle kunna skymma sikten.
På wiki-sidan anges nebulosans smeknamn The Cosmic Keyhole.
/Timo K
Orions nyckelhål är ett lämpligt namn. I den södra stjärnhimlen finns Eta Carinae nebulosan som också kallas för Nyckelhålsnebulosan. Första gången som jag såg den i ett stort teleskop liknade jag nyckelhålet för ett “förstoringsglas” eller ett “tennisracket”.
https://telescope.live/gallery/eta-carinae-keyhole-nebula-and-carina-nebula
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
Sommarsolstånd 2025
tråd av
Miska
-
Mars och Regulus
tråd av
timokarhula
-
ZWO EFW 7×2”
tråd av
luckelaser
-
Mono-paket sökes
svar av
Ola Franzén
-
Månadens bild
svar av
Fredrik Silow
-
Anholt
svar av
Hans Bengtsson
-
Optolong L-Extreme 2”
tråd av
Jergelind
-
NOT och solen
tråd av
Hans Bengtsson
-
Fred Espenak har avlidit
svar av
timokarhula
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Thomas Karlsson
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet


Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 404 st
Senaste 7 dagarna: 3338 st
Senaste 30 dagarna: 15202 st