Forumsvar skapade
-
Boliden verkar ha flugit ganska exakt rakt över mitt hus. Jag tittade på Rapport och noterade ingen flash utomhus i motsats till Fjärdhundrameteoriten den 7 november 2020 klockan 22:27. Då lystes hela landskapet upp för ett kort ögonblick trots att det var mulet.
/Timo K
Orions nyckelhål är ett lämpligt namn. I den södra stjärnhimlen finns Eta Carinae nebulosan som också kallas för Nyckelhålsnebulosan. Första gången som jag såg den i ett stort teleskop liknade jag nyckelhålet för ett “förstoringsglas” eller ett “tennisracket”.
https://telescope.live/gallery/eta-carinae-keyhole-nebula-and-carina-nebula
/Timo K
Jag har observerat NGC1999 och dess mörka region vid två tillfällen med min gamla 17.5 tums Dobson. Den första gången var den 16 januari 1994 (nästan exakt 30 år sedan). Med 135x och 200x syntes den mörka fläcken som katalogiseras som Herbig-Haro 3 väster om den (dubbla) centralstjärnan. Även visuellt såg den mörka fläcken lite overklig ut.
Edit: Fel av mig. Herbig-Haro 3 är inte den mörka “nebulosan” framför NGC1999 utan en liten, ljus nebulosa 3 bågminuter W om NGC1999.
/Timo K
Turligt nog fick jag syn på komet C/2023 H2 (Lemmon) ikväll. Efter 28 molniga kvällar i rad (!) var detta sista chansen för en titt innan kometen försvinner för långt söderut och månen börjar störa. Ikväll låg den 30% upplysta månen 10° västerut. Komet Lemmon var svår att se med 25×100-kikare. Kometen var ljussvag, ganska stor och diffus och låg på bara 6° höjd (deklination -23°46′). Skattade den till magnitud 7.6, komadiameter 7′ och DC=2/. Temperaturen hade sjunkit till -10° för första gången denna säsong.
Edit: Detta blev för övrigt min 700:e visuella observation i COBS. 🙂
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Synd att vi befinner oss i en rekordmolnig period just nu. Jag har haft stjärnfritt sedan den 21 oktober, under 24 nätter hittills! Kikarkometen Lemmon syns bara några nätter till innan den försvinner från vår mellansvenska horisont. Jag hann faktiskt se kometen med teleskop på morgonen den 13 oktober men den var då av bara ca 10:e magnituden.
VARF hade en session med MWT-teleskopet i söndags kväll och då tog Jim Gage denna bild av kometen.
/Timo K
Attachments:
Hans Bengtsson skrev:
>Det finns en periodisk komet som har upptäckts inom svensk yrkesastronomi: P/1996 R2 (Lagerkvist). Finns det fler?
Clas-Ingvar upptäckte åtminstone tre kometer; P/1996 R2 (Lagerkvist), C/1996 R3 (Lagerkvist) och 308P/Lagerkvist-Carsenty.
Visserligen heter den komet som passerat närmast jorden (på bara 2.2 miljoner km avstånd), Lexells komet (D/1770 L1), men det var inte Anders Johan Lexell som upptäckte kometen utan det var Charles Messier. Lexell beräknade kometbanan och han var verksam i Åbo, som då tillhörde Sverige.
/Timo K
Inatt kunde jag se asterismen / stjärnhopen NGC7826 i Valfisken. Inget praktobjekt precis men den var speciell för mig för det var det enda Herschel-2500 objektet som återstod för mig söder om deklination -20° ! Jag hade planerat att se NGC7826 från Australien redan i april men det sket sig av olika anledningar. Med 25×100-kikare kunde jag nu se två-tre stjärnor här av nionde-tionde magnituden på knappt 10° höjd. Ska vid ett senare tillfälle observera NGC7826 med teleskop och se fler stjärnor. Då är det nog fullt möjligt för mig att obsa samtliga Herschel-2500 objekt. Ge mig fyra år till. 🙂
/Timo K
Komet 12P/Pons-Brooks syntes faktiskt med fältkikare ikväll. Det var en mycket transparent himmel, men blåsigt. Med 25×100 skattade jag kometen till magnitud 11.5, komadiameter 0′.8 och DC=8. 12P syntes som en ljussvag, suddig stjärna. Noterade en fältstjärna i närheten av V=12.41. 12P/Pons-Brooks blev den 122:a kometapparitionen som jag obsat med fältkikare.
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
