• Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in
Skip to content
  • Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in

  • Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in

timokarhula

  • Profil
  • Startade ämnen
  • Skapade svar
  • Deltagande
  • Favoritmarkeringar

Forumsvar skapade

Visar 15 inlägg - 31 till 45 (av 169 totalt)
← 1 2 3 4 … 10 11 12 →
  • Författare
    Inlägg
  • 2 april, 2025 kl. 07:53 som svar på: Western Australia DS-expeditionen 2025 #11603
    timokarhula
    Deltagare

      Det blev återigen en fin natt i Wicherina, trots blåst före midnatt. Månskäran hade närmat sig Plejaderna men en ockultation skulle inte synas härifrån. Johan hade letat upp Fornax dvärggalax med sin 5.5 tums Comet Catcher. Trevligt nog syntes den omedelbart som ett diffust sken kring en mag 8 stjärna.

      Strax N om Stora Magellanska molnet fann jag några utspridda Shapley-Lindsay stjärnhopar och bakomliggande ESO-galaxer. Hittade även klothopen ESO 121-3 i Målaren som till LMC. Gegenschein hade tydligt rört sig mot höger den senaste dryga veckan. Skattade dess längd och bredd som ca 14×10 grader.

      Kom på att Skytten hade två andra novor som exploderade i januari. Skattade V7991 Sgr och V7992 Sgr till mag 11.8 resp 11.6. De var lätta att hitta då de låg nära M28 resp M7.

      E3 är en nästan okänd klotformig stjärnhop i Kameleonten. Johan och jag tyckte att himlen blev aningen ljusare på rätt ställe. Planetären NGC3195 i samma stjärnbild var intressant. Något oval, med ett diagonalt mörkare band och en förtätning vid båda långsidorna.

      SagDig (Sagitarius Dwarf Irregular Galaxy) är en exotisk dvärggalax i den Lokala gruppen. Med hjälp av ett fotografi tyckte jag mig ana SagDig på rätt ställe några gånger med 10-tummaren.

      Stjärnmolnet M24 innehåller ett flertal mörka nebulosor och stjärnhopar. Vilken stjärnrikedom! Planetären Minkowski 1-54 uppvisade en liten skiva. IC1283-4, NGC6595 och NGC6589-90 är en blandning av nebulosor och stjärnhopar som syntes utan problem.

      Efter ett 10 timmars observationspass fick det vara nog vid gryningen och vi körde hem de fyra milen vid 5:30-tiden.

      /Timo K

      30 mars, 2025 kl. 21:09 som svar på: Western Australia DS-expeditionen 2025 #11560
      timokarhula
      Deltagare

        Hahahaa!  När du berättade detta första gången för mig trodde jag att du skämtade!  Men, världen är liten och min käft är stor ibland.  🙂  Det var Christian Sasse du träffade på i Outback.  Vi var på 90-talet ABB-kolleger.  Jag jobbade på ABB Atom och Christian på ABB Corporate Research.

        Inatt avbröt vi obsandet i förtid.  För mycket höga moln på himlen.  Vi fick i alla fall se den ljusstarka och mycket avlånga galaxen NGC4945 i Kentauren.

        Vi gjorde en rätt så lång dagsresa idag (igår) på närmare 60 mil när vi besökte The Pinnacles.  Googla på det.

        Bara en vecka kvar på Down Under lovet.  Vi får jobba hårt för att hålla tempot uppe.

        Apropå Jimi Lowrey så blev jag nyligen invald till den tolfte stolen i Deep Sky Forums Object of the Week.  Jimi Lowrey är grundaren till forumet och min plikt blir att skriva om ett unikt DS-objekt var 12:e vecka.  Jag vet redan vad jag ska skriva om härnäst. 🙂

         

         

        /Timo K

        • Det här svaret redigerades för 6 månader av timokarhula.
        29 mars, 2025 kl. 08:27 som svar på: Western Australia DS-expeditionen 2025 #11522
        timokarhula
        Deltagare

          Nattens himmel var återigen mycket bra.  Varmt och torrt hela natten.  SQM-L 21.77.  Jag började med att obsa Kron-stjärnhopar i det Lilla Magellanska molnet. Det är stjärnhopar katalogiserade av Gerald E Kron.  Dessa plottas inte på vanliga stjärnkartor men jag hade fått en detaljerad SMC-karta för länge sedan av Mati Morel som plottar Kron-hopar.  Trots att SMC var nära undre kulmination syntes de flesta hoparna så bra.  Rätt som det var träffade jag på en gammal NGC-bekant i galaxen.  Dessa kunde till och med upplösas i stjärnor.

          Johan verifierade Hästhuvudnebulosan med sin 5.5 tums Comet Catcher och även med min 25×100-kikare!

          Verifierade supernovan SN2025efc i ESO 565-19.  Den var för ljussvag för exaktare magnitudbestämning men den var i alla fall av 15 mag.  Kunde även skymta granngalaxen ESO 565-18 (mag 14.9 enl Megastar).

          Däremot skattade Johan och jag den nyfunna tredje novan i Skytten för i år, V7993 Sgr.  Johans skattning var 10.8 och min 10.5 med 25×100 den 28.71 mars UT.

          Obsade två nya, obskyra och obskurerade klotformiga stjärnhopar, Terzan 6 i Sco och Djorgovski 2 i Sgr.  Den sistnämnda låg i ett otroligt fint och rikt stjärnfält med stjärnhopen NGC6520, den svarta Inkspot, B86 och den mycket ovala klothopen NGC6540.

          Nattens mest exotiska objekt blev den protoplanetariska nebulosan Gomez Hamburgare i Sgr och Boomerang Nebula i Kentauren.  Hamburgaren syntes bara som en ljussvag stjärna med 267x förstoring men Bumerangen var tydligt avlång.  Den är universums kallaste plats då gasens temperatur är blott 1 Kelvin.

          Vi avslutade natten klockan 5:15  med att observera den mörka nebulosan Dark Doodad i Flugan med 10-tums teleskop, 25×100 och 8×40.  Den mörka bananen kunde följas i flera synfält.

          /Timo K

          avatar
          28 mars, 2025 kl. 09:28 som svar på: Western Australia DS-expeditionen 2025 #11514
          timokarhula
          Deltagare

            Förra natten körde vi till Wicherina, den närmare observationsplatsen 4 mil österut.  Det fanns lite höga moln här och där men de försvann under natten.

            Började att leta upp galaxen NGC1516 i Eridanus men den syntes dåligt för den hade hunnit sjunka ganska lågt i väster.

            Hästhuvudnebulosan nästa.  Då jag inte hade med mig H-Beta filtret i bilen fick vi nöja oss med Johans UHC.  Med 10 tum och 50x förstoring var det mörka hästhuvudet svårt men definitivt.  HH hade hunnit sjunka ganska lågt.

            Johan letade upp vår närmaste fixstjärna, Proxima Centauri, med sin 5.5 tums Comet Catcher.  Som en 11 mag stjärna såg den ut som alla andra i synfältet men pga dess egenrörelse hade Proxima tydligt ändrat sin position jämfört med SkySafaris.

            Pincushion Cluster, NGC3532, var fantastisk och fyllde synfältet med jämnljusa stjärnor.  De Södra Plejaderna, IC2602, inhyser en rik, ljussvag stjärnhop, Melotte 101.  Påminde lite om M35 och NGC2158.  Lambda Centauri nebulosan, “Running Chicken Nebula” var fin med Johans CC.

            Jag letade upp ESO 92-18 i Carina, en öppen stjärnhop som liknar en klotformig.  Jag stötte på den första gången på annandag jul 2009 och det kan då ha varit ett internationellt “Visual First”?!  De ljusaste stjärnorna är av mag 15.5 men såg fyra-fem stjärnor framför som säkert var förgrundstjärnor.

            Ruprecht 84 var en trekantig hop nära Upsilon Carinae.  NGC2822 är en galax som gömmer sig bakom skenet av Beta Carinae, Miaplacidus, av andra magnituden. Den lilla, gröna planetariska nebulosan IC2448 ligger i samma synfält.

            Herschels stråle, NGC2736, är den jättelika Gum-nebulosans ljusaste del.  Johans kometfångare fångade strålen med UHC-filter.  Den planeteriska nebulosan ESO 166-9 var en trevlig överraskning då den uppvisade en liten, diffus skiva.  Johan hittade två planetärer i samma synfält i Centaurus, NGC3699 och Henize 2-67.

            Den mörka Galaktiska Hästen syntes upp och ned med blotta ögat.  Pipe nebula är dess mörkaste del och bildar hästens bål.  En surrealistisk lång framhov nådde nästan fram till Antares. Man kunde också tänka sig två ryttare sitta på den mörka hästen.

            Tyckte mig se den 15 mag supernovan i galaxen ESO 565-19 i Hydra men den hade sjunkit för lågt.  Nytt försök inatt.

            Vi skattade vintergatans största bredd som 41 grader, från Delta Scorpii till Corona Australis. Reflexionsnebulosorna och klothopen NGC6723 var fina i CrA.

            Plötsligt ser vi UFOn lågt i öst.  Vad i he…e var det där?  De kom och gick i motsatt håll och nådde negativa magnituder.  Vi kom fram till att det var Starlink-satelliter men varför gick de i motsatta riktningar?

            Vid fyra-tiden kunde vi konstatera en ljusstark pyramid sträcka sig upp mot vintergatan, morgonens zodiakalsken! Det såg ut som om en strålkastare hade riktats uppåt i fjärran.  Inte ens när den tunna leende månskäran steg upp strax före kl 5 förstörde den skenet.

            Natten var helt OK.  Mörker SQM-L 21.62 men vid en mätning fick jag 21.76.

            Om två timmar åker vi till Wicherina igen.

            /Timo K

            avataravataravataravatar
            27 mars, 2025 kl. 10:39 som svar på: Herschel 2500 Torbjörn #11510
            timokarhula
            Deltagare

              Hälsningar från Down Under.  Du har varit mycket flitig vad gäller Herschel-observering.  Här nere har jag också gjort mitt bästa.  Hade som mål att obsa H-objekt söder om deklination -10 grader som kan vara svåra att se från Sverige.  Hade därför plottat sökarkartor för alla kvarvarande objekt S om -10 grader.

              Inatt klockan 2:31 plockade jag NGC5146 i Virgo.  Därmed hade jag observerat samtliga Herschel-2500 objekt söder om -10 grader, utom dem i Cetus som är för nära solen nu.

              På sökarkartorna fanns det många andra NGC-galaxer (icke-Herschels) som jag också såg.  Som bifångst fick jag en del MCG-galaxer.

              Nu kan jag koncentrera mig på andra roliga, sydliga DS-objekt.  🙂

              /Timo

              25 mars, 2025 kl. 16:08 som svar på: Sydsken från latitud 28S #11486
              timokarhula
              Deltagare

                Hej Håkan.  Vårt “basläger” har vi i Geraldton, 43 mil norr om Perth, och Wicherina är en by med 4 (!) fasta invånare 43 km öster om Geraldton.  Vi var häromnatten öster om Mullewa men det var lite molnstråk, blåsigt och inte jättemycket mörkare än i Wicherina.  Bästa natten hade vi i  igår då min SQM-L mätare visade 21.83 och Johans 21.54.  Det var mycket mörkare 2009 när jag var här.

                Faktiskt brydde vi inte att åka ut till bushen ikväll för skymningshimlen såg oroande molnig ut.  Men som vanligt, är det nästan klart nu.

                /Timo K

                avatar
                24 mars, 2025 kl. 10:00 som svar på: Stjärnhimlen från Wicherina #11470
                timokarhula
                Deltagare

                  Hej!  Timo här.  Varje natt har varit stjärnklar men igår anlände moln efter klockan 21 så vi avbröt tidigt.  Inatt går månen upp vid 01:30-tiden så vi har mer tid på oss.  Nattemperaturen har varit mellan +29 och +21 grader.  Det var mycket blåsigt förrförra natten i Mullewa (eller egentligen en mil öster om Mullewa, nära Pindar) så mina lösa stjärnkartor blåste iväg några gånger.

                  Vi har lite motstridiga uppgifter för vi har tre SQM-L mätare och de visar olika.  Min mätare från 2009 visade 21.7 från Mullewa och från Wicherina 21.5-21.6. Det är ljusare värden än jag uppmätt tidigare.  Troligen beror det på den ökade solaktiviteten?  Det är i alla fall klart mörkare än på Öland.  Vi fortsätter undersöka SQM-L och Bortle-klasser.

                  Johan tog bild på Gegenschein och zodiakalbandet med 180 sekunders exponering och den bilden kommer han att ladda upp.  De syntes också med blotta ögat, likaså Magellanska spöket (med viss svårighet).

                  Edit:  Förresten, jag fick syn på Alcor och Mizar med 8×40.  Har inte sett dem förut härifrån för de kulminerar på 6 graders höjd och hela Karlavagnen stiger aldrig över horisonten.

                  /Timo K

                  • Det här svaret redigerades för 6 månader av timokarhula.
                  avatar
                  14 mars, 2025 kl. 17:29 som svar på: Månförmörkelsen den 14 mars 2025 #11373
                  timokarhula
                  Deltagare

                    Jag såg också månförmörkelsen imorse men minimalt.  Klockan 6:01 såg jag att månens vänstra del var något mörkare än den högra.  Då var månens höjd mindre än två grader.  Den umbrala fasen började kl 6:09 men då hade månen försvunnit bakom skogen.

                    /Timo K

                    12 februari, 2025 kl. 10:36 som svar på: Solsystemskavalkad #11146
                    timokarhula
                    Deltagare

                      När jag de senaste nätterna har obsat Neptunus lågt i sydväst har jag HELA tiden sett satelliter passera från höger till vänster.  Säkert tio stycken i minuten.  Jag antar att det är Herr Musks Starlink-satelliter?

                      /Timo K

                      11 februari, 2025 kl. 20:21 som svar på: Solsystemskavalkad #11141
                      timokarhula
                      Deltagare

                        Faktum är att planeternas sektor minskar fortfarande för varje natt.  Det beror på de vinkelmässigt yttersta planeterna Mars retrograda rörelse (från vänster till höger) och Saturnus prograda rörelse (från höger till vänster).  Ikväll var sektorn 119°.4.  Merkurius saknas ju förstås men blir en tydlig aftonstjärna om ett par veckor.

                        Jag roade mig med att försöka se många himlakroppar i solsystemet så snabbt som möjligt.  Med 10×50 och 25×100-kikare och en 12 cm refraktor redo så såg jag 13 planeter och månar inom loppet av 34 sekunder.  Det var Saturnus (med en tunn ring, likt två streck), Titan, Venus (en avtagande skära), Neptunus (3′ SW om en 7.6 mag stjärna), Uranus, Jupiter med 4 månar, Mars och fullmånen, samt jorden.  🙂

                        Jag skulle ha kunnat se dem snabbare än så men Io låg mycket nära Jupiter och skulle försvinna bakom planeten.

                        /Timo K

                        avatar
                        10 februari, 2025 kl. 09:41 som svar på: Strykande ockultation Månen/Mars 250209 #11137
                        timokarhula
                        Deltagare

                          En liten rättelse.  Mitt ur gick 4 sekunder efter “Fröken Ur” enligt ovan och i stundens hetta räknade jag fel.  Tiderna för första och fjärde kontakt (andra och tredje kontakt uteblev eftersom det bara blev en partiell ockultation) skall adderas och inte subtraheras med 4 sekunder.  Tiderna var alltså 20:15:41 – 20:22:40.  Varaktigheten var förstås densamma.

                          /Timo K

                          • Det här svaret redigerades för 8 månader av timokarhula.
                          9 februari, 2025 kl. 23:52 som svar på: Strykande ockultation Månen/Mars 250209 #11131
                          timokarhula
                          Deltagare

                            Ikväll utförde jag och Joel von Knorring en lyckad Mars grazing occultation expedition.  Våra första utsedda observationsplatser fick vi hoppa över av för mig oförutsedda detaljer.  Det var dels en rastplats vid en sjö respektive en parkeringsficka längs väg 69 vid Ingolsbenning norr om Norberg.  Det visade sig att dessa platser var oplogade så vi kunde inte köra dit!  Här skulle vi ha kunnat bevittna en äkta strykande Mars-ockultation.  Istället fortsatte vi mot Hedemora i Dalarna och istället för att köra in i tätorten så svängde vi av mot Grådö, vid Dalälven.  Platsen är känd för sitt mejeri.

                            Intill Dalälven inväntade vi tillfället då Mars skulle ockulteras bara partiellt.  Jag hade med mig en 12 cm refraktor och en 10×50-kikare på stativ.  Jag spelade in våra samtal i mobilens diktafon-app så jag kunde nu efteråt avgöra med nästan sekundnoggrannhet hur Marsförmörkelsen blev.  Jag använde 133x förstoring och Mars såg ovanligt detaljrik ut.  Bra seeing!  Den norra polarkalotten stack ut omedelbart.  Några mörka schatteringar på Mars yta kunde man se (har inte kollat exakt vilka dessa var).

                            Sammanfattat:  Klockan 20:15:33 anser jag att månbergen börjar toucha Mars nordpol.  Klockan 20:22:32 anser jag att Månen slutar beröra Mars.  38 sekunder senare noterar jag mörk himmel mellan planeten och vår måne.  Den partiella ockultationen varade alltså i 6 minuter 59 sekunder.  Jag skulle tippa på att en tredjedel (ca 4 bågsekunder) av Mars diameter var täckt av månen vid maximum.

                            En rolig detalj var att Joel noterade ett månberg avteckna sig mot Mars glob.  När jag skulle se detsamma så hade berget förflyttat sig utanför Mars klot.  I början av ockultationen kunde man se belysta toppar av månbergen på ömse sidor av Mars.

                            Detta var en riktigt lyckad Mars-expedition och med ett trevligt sällskap!

                            /Timo K

                            • Det här svaret redigerades för 8 månader av timokarhula.
                            • Det här svaret redigerades för 8 månader av timokarhula.
                            avataravataravatar
                            8 februari, 2025 kl. 17:38 som svar på: Strykande ockultation Månen/Mars 250209 #11119
                            timokarhula
                            Deltagare

                              Hans B:  Angående long/lat för “grazing linjen” så kan du se dem i Björn Månsdahls bild i början av tråden.  Det ser ut som det datat gäller för Mars centrum vid en partiell ockultation.  Ca 15 km söder om denna linje tangerar månbergen Mars nordpol.

                              /Timo

                              • Det här svaret redigerades för 8 månader av timokarhula.
                              8 februari, 2025 kl. 14:54 som svar på: Strykande ockultation Månen/Mars 250209 #11115
                              timokarhula
                              Deltagare

                                Österbybruk ligger 2 bågsekunder innanför en slät, klotrund måne, dvs där syns en strykande ockultation antar jag.  Östhammar ligger 5 bågsekunder innanför så därifrån ses Mars nordpol täckas över i någon minut kring klockan 20:22.  En svagt böjd konvex linje dragen från Lysvik till Österbybruk ger ett hum var den strykande zonen finns.  Skattar att den är ca 5 km bred.  Bättre att vara något norr om linjen än söder om den för då missar månen Mars helt.

                                Jag ämnar för övrigt utföra en Mars grazing occultation expedition imorgon kväll tillsammans med Joel von Knorring.  Förmodligen blir det allra nordligaste Västmanland, vid Ingolsbenning.  Det ligger 2 bågsekunder innanför en slät måne. [Om nu CdC har räknat rätt.]

                                /Timo K

                                • Det här svaret redigerades för 8 månader av timokarhula.
                                7 februari, 2025 kl. 22:23 som svar på: Strykande ockultation Månen/Mars 250209 #11113
                                timokarhula
                                Deltagare

                                  Jag kollade lite fort nyss med Cartes du Ciel och konstaterade att åtminstone Lysvik, Hagfors, Ludvika, Smedjebacken och Avesta kan bevittna en strykande ockultation.  De ligger inom en bågsekund utanför eller två bågsekunder innanför ett perfekt runt månklot.  Eftersom månen är ojämn med sina kilometerhöga berg motsvarar det ett par bågsekunder och bergen vid månens sydpol touchar Mars nordpol under någon minut.

                                  3 mil norr om linjen Lysvik – Avesta kan se en partiell Marsockultation där en del av planeten syns hela tiden.  Mer norrut försvinner Mars helt.

                                  /Timo K

                                • Författare
                                  Inlägg
                                Visar 15 inlägg - 31 till 45 (av 169 totalt)
                                ← 1 2 3 4 … 10 11 12 →

                                Senaste diskussionerna

                                • Spektrum av Komet C/2025 A6 Lemmon
                                  svar av Johan Warell
                                • IC434 / Barnard 33, Hästhuvudnebulosan
                                  tråd av Lars Anmark
                                • MWP1 Methuselah och ALV1
                                  svar av Lars Anmark
                                • Komet C/2025 A6 Lemmon
                                  svar av Johan Warell
                                • Ou4 Bläckfisken
                                  svar av Arvid Emtegren
                                • Månadens bild
                                  svar av Fredrik Silow
                                • Kometen C/2025 A6 (Lemmon)
                                  svar av Johan Warell
                                • Gettlinge gravfält
                                  tråd av Tanner
                                • Variabelkartor
                                  tråd av Hans Bengtsson
                                • Månen nära Plejaderna
                                  svar av PeterR
                                • Kometen Lemmon
                                  tråd av Bergquist Christian
                                • LBN576 Medulla
                                  tråd av Lars Anmark
                                • Webinar den 13/11
                                  svar av Fredrik Silow
                                • Problem med Ascom Alpacka som “dör”
                                  tråd av Lars Magnusson
                                • Ringnebulosan i närbild
                                  tråd av filip.gloria87@gmail.com
                                • Magnus Larsson ny ledare för SAAF/V
                                  svar av davhei
                                • Dvärgnovan UW Tri i sällsynt utbrott
                                  tråd av Hans Bengtsson
                                • Astronomi-öl på Bishops i Malmö den 29 okt kl 17.00
                                  tråd av Olle Eriksson
                                • Pickering’s Triangle
                                  tråd av Ivar Hamberg
                                • Webinar om Mira-variabler – Doodle
                                  svar av Magnus Larsson

                                Månadens bild i galleriet

                                Ou4 Giant squid (Arvid Emtegren)

                                Årets bild i galleriet

                                C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)

                                Senaste bilderna i forumet

                                Komet Lemmon – spektrum (Ivar Hamberg)
                                IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
                                C/2025 A6 Lemmon (Lars Anmark)

                                Vintergatan (Jörgen Tannerstedt)



                                RSS Senaste nytt från SAAF-webben

                                • Telescopium nr 3 2025 ute snart!
                                • Årsmöte 2025
                                • Telescopium nr 2 2025 ute snart!
                                • Telescopium nr 1 2025 ute snart!
                                • Telescopium nr 4 2024 ute snart!
                                • Telescopium nr 3 2024 ute snart!
                                • Webbcafé om kometen Tsuchinshan-ATLAS
                                • Årsmöte 2024
                                • Telescopium nr 2 2024 ute snart!
                                • Telescopium nr 1 2024 ute snart!

                                Kalendariet

                                Researching Red Giants: A Joint Venture of Amateurs and Professional Astronomers
                                Researching Red Giants: A Joint Venture of Amateurs and Professional Astronomers
                                13 nov 25

                                Antal unika dagsbesökare (unika IP)

                                Idag: 449 st 

                                Senaste 7 dagarna: 4676 st 

                                Senaste 30 dagarna: 19486 st 

                                Logga in

                                Copyright Nattmolnet 2025 | Theme by ThemeinProgress | Proudly powered by WordPress