Forumsvar skapade
-
Tack för guidningen!
Jag har hämtat Peranso men kan inte hitta alternativet på AAVSOs hemsida.
Följdfråga. Jag har laddat ner ASAS-SN-data på denna stjärnan och försöker experimentera mig fram i Perenso.
Hur uttalad behöver en kurva vara för att anses vara en kurva? Spridningen i datan (som jag hade förväntat mig vara ganska ren) är mycket stor, men det går ändå ana en kurva med perioden 3.074 dagar (se bild).
Är denna kurva för “luddig” för att anses vara tillförlitlig? Kurvan du fann för NSV 1161 var ju betydligt renare men den uttryckte du också var för luddig.
Attachments:
Allt för vänligt Hans, mycket av vad ni säger går över huvudet på mig. Jag reagerade bara över det uppenbara. Att det sedan verkar förhålla sig mer intressant än jag själv insåg är ju såklart en trevlig överraskning! 🙂
Edit:
Jag ser när jag tittar lite noga att det verkar vara en svag emmissionsnebulositet i absolut närhet (eller kanske framför) stjärnan. Kan det möjligen påverka mätningarna?
Jag ser också att det är en tydligare röd nyans när stjärnan är som mörkast på mina bilder jämfört när den är ljusare.
La in en kort blinkning mellan datumen 231110 (ljusstark) och 231115 (ljussvag).
Edit: La till en bild som visar omgivande molekylmoln
Attachments:
Hej! Precis samma frågor ställde jag mig för ett par år sedan – drygt.
Det går bra att börja med vad som helst. Även de lite nyare mobilerna kan ta en del spännande kort om man köper en liten adapter på Biltema (eller liknande) och monterar den på kikaren.
Det som krävs är lite längre exponeringar. Kanske 20-30 sekunder. Då är det svårt att hålla still med handen. I det läger behöver man ett stativ som rör sig i samma hastighet som stjärnorna. Utan motordrivet stativ får man korta ner exponeringarna till c:a 2 sekunder och sedan plussa ihop dem (stacka dem).
Gratisprogram jag skulle börja med är Siril. Väldigt kompetent. Det kan du lägga in dina bilder i, registera dem (dvs placera stjärnorna över varandra så varje enskild bild hamnar exakt över den föregående) och sedan plussa ihop dem. Du kan också redigera resultatet direkt där i Siril.
Det finns många instruktionsfilmer om hur man använder Siril på YouTube. Det går inte förklara steg för steg i text.
Stativ som rör sig kallas startracker, det finns också GoTo-stativ som jag inte klarar mig utan. De kan själva leta upp objekt på himlavalvet med en datoriserad handkontroll.
Hej! SPännande, kan absolut lägga in värden.
Stjärnan jag syftar på är dock denna:
Attachments:
Tack, den länken hamnar bland mina favoriter!
Jag försökte med Vizier och Simbad men kunde inte hitta något sätt att precisera tidpunkt!
En annan sak jag la märke till var att en av stjärnorna varierade kraftigt i magnitud särskilt mellan 2024-01-010 och 2024-01-15. Mellan 05 och 10 januari är ingen större skillnad. (röd markering). Det syns tydligt när man blinkar de två fototillfällena. Det är nog första gången jag ser så tydligt att magnituden varierar på bara några dagar.
Vet inte om det är av intresse men här är mina mätningar av V0380 Ori från de tillfällen jag fotat.
23-11-29,23-12-23
23-12-25
24-01-05
Väderleksförhållanden har varit skiftande, SNR ligger på runt 100 enbart så det kan vara aningen tveksamma resultat.
Jag håller helt med. Det ser ut som stoftet “faller” över kanten som om det sögs ner eller som ett vattenfall.
När jag tittar på min stackade bild helt oredigerad är det uppenbart att det finns ett ljusare parti som inte finns på HST´s bilder. Den kan bara anas svagt i videon nedan men vid lite hårdare redigering är den alldeles tydlig. Den syns både i IR och synligt ljus på samma plats. Det är just under “strålarna” från stjärnan dock, så det kan ändå vara någon form av artefakt som inte är verklig.
Det verkar ändå finnas vissa rörelser runt kanterna, särskilt i nedre delen av “nyckelhålet”
Animation kan ses här.
Ja, jag har alltid tyckt det ser ut som ett “hål”. Ett märkligt utformat hål med väldigt distinkta kanter. Det går med lite god vilja urskilja stoft i hålet också, särskilt i IR men även i färgbilden. Det är dock precis där “star spikes” (vad heter det på svenska?) passerar så det får nog tas med en nypa salt.
Jag har upplevt det mörka området som mycket tydligt även på de enskilda bilderna innan stackning. Här är en lite nogrannare redigering av NGC 1999 där den högra bilden är IR signalen.
Området runt Bf Ori i IR av ren nyfikenhet.
Attachments:
Senaste diskussionerna
-
svar av
Månadens bild i galleriet
-
- SH2-136 (Göran Stenberg)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- M101 Virvelgalaxen (Lars Anmark)
-
- Jupiter (Peter R)
-
- Jupiter (Peter R)
-
- Jupiter (Peter R)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
- Årsmöte 2025
