Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
2 september, 2026 kl. 13:26 som svar på: Högsta användbara förstoring på djuprymdsobjekt i Sverige? #15810
Det är väl en allmänt vedertagen tes att utbredda objekt förmörkas tillsammans med himlen. Men ändå är det något som gör att djuprymdsobservatörer stannar vid en viss förstoring. Det kan ha med utgångspupillen att göra, att man önskar att vyn ska ha en viss allmän ljusstyrka och när saker blir för svaga så är inte vyn “vacker” längre. Det var därför jag använde ordet “estetiskt tilltalande” i min fråga. Och så försökte jag komma fram till om det verkligen är atmosfären som är den primära faktorn som i praktiken gör att man anser en viss förstoring inte ge mer. Förstås är allt detta väldigt subjektivt. Jag tycker jag hör detta till höger och vänster: “i Sverige kan man sällan använda högre förstoring än X”. Kanske pratar de flesta då om mer punktformiga objekt, såsom stjärnor, kvasarer, supernovor osv?
Om jag ställer frågan så här då. Vid vilken okular-brännvidd går era okular från att användas mindre än 10% till över 10% av observationstiden? Och anser ni att den gränsen sätts av atmosfären/seeingen eller är det pga mörkheten i okularet pga liten utgångspupill?
Lite relaterat:
Igår gjorde jag en liten upptäckt hemma i lägenheten. Jag monterade upp mina två teleskop (8″ dob & 120mm refraktor) inomhus, släckte ner och riktade mot en mörk vägg för att jämföra utgångspupiller med olika okular. Jag har gjort det förr nån gång och fått känslan av att det faktiskt är ett smidigt sätt att jämföra okular, iaf om man vill känna på eye relief, hur lätt det är att ta in fälten, jämföra ljusstyrka osv. Man ser ju inga stjärnor där på väggen, men man får ändå en rätt bra känsla för okularets ergonomi och om det kommer passa en.
När jag började jämföra presentationen av synfältet mellan de två teleskopen och olika okular för att jämföra effekten av olika utgångspupiller så upptäckte jag att “upplevelsen” av synfältets ljushet styrs väldigt mycket av okularets AFOV. Först kändes det spontant som att ett 50-graders 5 mm EP (exit pupil) gick att jämföra med ett 92-graders 3 mm EP i ljushet. Jätteskumt tyckte jag först. En 3 mm exit pupil ska väl alltid vara mörkare än en 5 mm exit pupil. Men det faktum att man ser ett mycket större fält verkar innebära att mer ljus når ögat på nåt sätt. Så här i efterhand känns det samtidigt logiskt, för inte ska väl ett större synfält göra en specifik del av synfältet (ex de centrala 20 graderna rakt fram) mörkare. Min slutsats är att ju mer synfält du ser, desto mer totalt ljus når in i ögat, och desto ljusare “känns” vyn, även om en galax mitt i synfältet gissningsvis är exakt lika ljus. Jag börjar misstänka att det är anledningen att mitt 85-graders APM HiFw 12.5mm känns så mycket ljusare än mitt Morpheus 12.5mm med dess smalare 76 grader. Sen kan det förstås vara skillnader i transmission i okularen osv, men jag märkte att effekten av ett störra synfält hade extremt stor påverkan på den uppfattade ljusheten. Lägg till på lite EOFB så kan två okular med samma EP men olika synfält kännas som två helt olika okular rent ljushetsmässigt.
Någon annan som har tänkt på detta?
Kanske innebär det här att det finns ytterligare en poäng med att bredda synfältet i de högra förstoringar, för att ge effekten av ett ljusare synfält för att kompensera för den mindre utgångspupillens inneboende mörkhet.
Obs! Siffrorna 3 och 5 mm i exmpelet ovan är bara exempel, kommer inte ihåg om det var exakt dessa, men ungefär.
29 augusti, 2026 kl. 09:45 som svar på: Högsta användbara förstoring på djuprymdsobjekt i Sverige? #15768Wow.. väldigt häftigt!
Ditt ord väger mycket Timo. Därför frågar jag, iom att du säger “.. med min 12-tummare”, är det vi säger att begränsningen i förstoring nästan alltid har med teleskopet att göra och inte är begränsat av väderomständigheterna?
Det jag eg försöker komma fram till är eg inte den maximalt användbara förstoringen utan jag försöker uppskatta mig fram till vilken okular-fokallängd som kommer vara den som nästan aldrig blir använd, och komma fram till om det är begränsat av väderomständigheterna för lite större teleskop, eller om det är mer kopplat till utgångspupillen. Jag förstår att det beror på själva okularen också. Man hittar sina favoritokular som förstås gör det svårt att jämföra.
Grundfrågan är: var sätter väderomständigheterna gränsen och när sätter utgångspupillen gränsen. Jag gissar att själva objekten själva sätter gränsen ibland, vissa objekt passar bättre i högre upplösning. Även okularet i sig sätter gränsen ibland, om man har ett bra 10mm men ett lite sämre 9mm tex.
28 augusti, 2026 kl. 21:38 som svar på: Högsta användbara förstoring på djuprymdsobjekt i Sverige? #15763Ok, intressant. Fast jag tänkte mer på gränsen som sätts av de atmosfäriska förhållandena som seeing (och möjligen transparens), oberoende av instrumentets storlek. Jag antar att man då måste upp i lite större instrument.
Finns det nån träff för visuella observatörer tro.. 🙂

Bara några dagar kvar nu. Jag vet att några personer redan är på plats på södra Öland. Jag själv åker upp under dagen och hoppas att vädret tillåter att man tjuvstartar lite.
Information om matbokningarna
Restaurangerna vi besöker för de gemensamma middagarna har meddelat att de önskar ha avbokningar senast onsdagen den 19:e. Det har brustit lite i kommunikationen kring huruvida matbokningarna har varit bindande eller inte, så vi får improvisera lite och försöka gå de till mötes. De har visat sig tillmötesgående på den punkten. Så om du vet med dig att du inte kommer dyka upp trots att du har bokat en plats på den gemensamma middagen, så uppskattar vi om du vill meddela oss senast onsdagen den 19:e.
Jag har skickat ut ett mail om det till alla anmälda som det bara är att svara på, och om du inte hittar mailet så är addressen olle.eriksson@saaf.se.
Nu är det snart dags för Sagittarius! 🙂
Event-sidan är uppdaterad med uppgifter om alla öppna restauranger för lunch och middag (för de som inte är med på gemensam middag) med länkar, vägbeskrivningar, öppettider, och kontaktuppgifter. Samma uppgifter återges här.
ICA Nära, Grönhögen
Karta: https://maps.app.goo.gl/7uUmLz2nmDjVU8sU9
MatbutikCarlas i Näsby
https://www.carlascafe.se/
Karta: https://maps.app.goo.gl/jVXukLQTzv2KUMnB7 (avstånd från Ottenby: 2 km)
Öppettider: Lunchöppet mellan 11:00-15:30 hela veckan till söndag, 4-5 rätter att välja på (byter meny varje dag), stängt på kvällarna för allmänheten under Sagittarius-veckan förrutom lördagskvällen då vi har bokat. Telefon: 070-9150867 E-post: cafetanten@gmail.comDrottning Ödas Restaurang
https://www.drottningoda.com/mat
Karta: https://maps.app.goo.gl/nKEbn92AgPEGyEzS8 (avstånd från Ottenby: 5 km)
Öppettider: Lunchbuffe varje dag mellan 12:00 och 14:00, Telefon: 0730644016, E-post: hakan.droda@gmail.comKvarnen i Grönhögen
https://www.instagram.com/kvarnenigronhogen
Karta: https://maps.app.goo.gl/inS9kHDorGn7JH1AA (avstånd från Ottenby: 7 km)
Pizza mm. Öppettider: 12:00-20:00 alla dagar (mån-sön), Telefon: 0707347796Restaurang Linksgolf Öland
https://www.linksgolfoland.se/en/restaurang
Karta: https://maps.app.goo.gl/JZpKa9LgGcrW4G4L8 (avstånd från Ottenby: 7 km)
Öppettider: Torsdag-Söndag under Sagittarius-veckan, mellan kl 11:00-19:00., Telefon: 0761-962000, E-post: info@linksgolfoland.seRestaurang Fågel Blå
https://restfagelbla.se/meny/
Karta: https://maps.app.goo.gl/Ztb7NdnRCkwmWTW5A (avstånd från Ottenby: 7 km)
Ölands södra udde, Priser ca 170 kr – 250 kr, Öppettider: 10:00-17:00, Telefon: 0485-661201, E-post: info@restfagelbla.seGammalsbygårdens Gästgiveri
https://www.gammalsbygarden.se/
Karta: https://maps.app.goo.gl/NCVJkmyFfSc1sgCCA (avstånd från Ottenby: 10.5 km)
Främst öppet för deras boende gäster annars i mån av plats och endast förbokning. Ankomst från 18:00-19:30, Restaurangen (2-rätters 365 kr), Telefon: 0485-663051, E-post: info@gammalsbygarden.seHej Jonas
Jag har fått mina demoex av atlasen nu och tänkte att jag skulle svara på dina frågor igen. Den är i A3 format, väger 980 gram. Min egna atlas, som denna har utgått ifrån när det gäller stjärnfälten är gjord i A4 och ses nere till höger i bilden. Jag fick iofs två olika varianter av Panorama-atalsen med olika papperstjocklek och den med tjockare papper väger så mycket. Det tunnare pappret var lite flimsigt. Jag vet inte vilket de har valt att använda, men jag hade nog föredraget det tjocka pappret trots att hela atalasen känns rätt tung. Det går inte att ta ut sidorna, de sitter i spiralfjäder. Över omslaget och baksidan är en ett separat plast-ark. Själva pappret i atlasen ser ut att klara vatten väldigt bra. Glansigt. Det måste vara nåt typ av laminat. Jag hade inte varit speciellt orolig för vatten. Jag tycker ju iofs att rena papperskartor fungerar utan problem, iaf i ett bra par många år.
Jag tar med Atlasen till både Sagittarius och till Träff under stjärnorna i år.

-
Det här svaret redigerades för 1 månad av
Olle Eriksson.
Wow..
Jag har aldrig tänkt på att där är ett runt “hål” mitt i nebulosan, strax nedanför till höger om centralstjärnan. Extremt tydligt på din bild. Jag tog mig friheten att ta ett screenshot på den. Den syns på många bilder på nätet, men jag har aldrig tänkt på den.

WhatsApp-grupp för Sagittarius Nytt för i år är att vi har en gemensam Whatsapp-grupp som alla deltagare är välkomna att använda för snabbare och enklare kommunikation. Klicka på länken för att gå med i gruppen.
https://chat.whatsapp.com/GvaC0loYmSj6leXgzW3XdU?s=em&p=a&mlu=2
Information om middagsmenyerna för fredagens och lördagens gemensamma middagar har nu lagts upp på evenemang-sidan. Och alla som är anmälda ska ha fått ett mail med en förfrågan om vilka dagar ni vill delta i gemensam mat.
Du, jag ska erkänna att jag inte vet svaret på de frågorna. Jag har inte tagit emot mina fria ex än heller men jag hoppas att de ska komma vilken dag som helst och då kan jag lägga upp lite bilder. Hemsidan säger ringbunden så jag skulle inte tro att de går att ta loss. Normalt sätt brukar det annonseras tydligt om sidorna är laminerade. Dock skulle jag inte bry mig speciellt mycket om det. De flesta icke-laminerade papper brukar hålla bra även om de blir fuktiga. Det stora problemet brukar snarare vara att infästningen i ringbindningen kan gå sönder när pappret är lite fuktigt om man inte är försiktig. Men jag tycker också att det endast är ett verkligt problem om atlasen är tung. Är det i det lättare laget så skulle jag säga att de flesta tryckta håller bra utomhus. Om du vill veta säkert skulle jag maila info@oculum.de och fråga.
Kul
Ja den här är ju långt ifrån klass med Interstellarum, och dessutom är min roll ganska liten. Jag har inte fått hem den tryckta än, men jag gissar att Joachim Gründler hade samma mål som jag, att ge en bättre översikt, det kan man kanske höra på namnet. Det ska bli intressant tycker jag också att få bläddra igenom den. Jag har bara sett enstaka sidor av ett pdf-ex av den slutgiltiga produkten.
Det jag personligen hade gjort om om jag hade påbörjat mitt stjärnkartsprojekt idag är att göra det repeterbart så att man kan generera om kartorna med mindre effort. Nu blev det lite av en one-time-effort som är svårt att repetera om man vill ändra något litet. Men jag visste inte heller att det skulle leda till detta när jag började och bara gjorde ett par kartor för att jag tyckte att det saknades något där ute.
En variant av Will Tirions Sky Atlas 2000.0 på 5 kartuppslag var för övrigt det jag startade hela min hobby på. Jag tror den var baserad på SkyAtlas 2000.0 men den kan också bara ha haft likheter. Jag kopierade (ni vet, kopiera papper… 🙂 ) uppslagen ur en bok och hade med mig ut och det var så jag lärde mig stjärnbilderna första gången. Det var tider det. 🙂
Olle
Tack! Detsamma, mycket trevligt att träffas. Ses vi i augusti?
Pallas, Vesta, Pleiaderna, oppositionstidpunkter, meteorregn, planeterna i öster och väster. Det är väl det jag hittar. Man kan fundera på det iaf.
🙂
-
Det här svaret redigerades för 1 månad av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
Stephans kvintett
svar av
Gabriel Wiklund
-
Solen Ha collage
svar av
Hans H
-
Spokes i Saturnus B-ring.
tråd av
PeterR
-
PierroAstro ADC
tråd av
Jonas
-
B150 Sjöhästen
tråd av
Arvid Emtegren
-
Variabelmöte den 8/10
tråd av
Magnus Larsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
LBN532 Toast nebula
tråd av
Lars Anmark
-
Drakens röda dubbel
tråd av
Hans Bengtsson
-
Studie av flarestjärnor
svar av
davhei
-
SDST – Video
tråd av
Claes Martinsson
-
Supernovan SN2026aaiv
svar av
Arvid Emtegren
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 8/10 – höstmöte i Variabelsektionen
- Partiell solförmörkelse och Perseider 12 augusti 2026!
- Dags att anmäla sig till Sagittarius 2026!
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 44 st
Senaste 7 dagarna: 487 st
Senaste 30 dagarna: 3147 st














