V418 Cas

[Gustav Holmberg]

V418 Cas är en långperiodisk Mira som upptäcktes av Hoffmeister på 1960-talet. En tidig studie av Gessner och Meinunger gav perioden 480 dagar.

Senare fångades den upp av Daniel Kaiser och Michael Collins, oberoende av varandra, som ett led i patrullfotoprogram med 135 mm teleobjektiv. De följde den under två maxima, 1989 och 1991, och kom i ett gemensamt paper till slutsatsen att V418 Cas är en “Mira variable with a long period, a very large and, indeed, still unknown total amplitude, and an unusually rapid rise to maximum.” Kaiser, Daniel H., och Michael J. Collins. ”Period Update for V418 Cassiopeiae”. Journal of the American Association of Variable Star Observers (JAAVSO) vol. 20 (1991): 35–38. pdf

AAVSO:s International Database har för närvarande strax över 400 observationer med bara en handfull observationer senare än 2006; flera maxima täcks alltså inte av AAVSO:s databas.

Från svensk horisont observerades stjärnan under åren 1991-1998 med 130 visuella observationer registrerade i SVO av Margareta Westlund, Karl-Gustav Andersson och Hans Bengtsson‚ med flest observationer gjorda av Margareta Westlund. (Jag misstänker att observatörerna i SAAF/V triggades igång till att följa V418 Cas efter Collins upptäckt, en engelsk observatör som, om jag fattat det rätt, flera av SAAF-variabilisterna hade viss kontakt med).

Jag har beviljats teleskoptid på AAVSOnet för att närmare försöka utröna variabelns amplitud, se om Kaisers och Collins resultat om en snabb ökning mot max håller sig fortfarande samt, om observationerna rullar in de närmaste åren, skapa data för en uppdatering av periodelementen.

Elementen i VSX ger följande förutsägelser om maxima:

2460910 22 Aug 2025
2461393 18 Dec 2026
2461876 14 Apr 2028

Nu har de första observationerna från AAVSOnet börjat komma. För närvarande är V418 Cas så sakteliga på väg nedåt enligt mina mätningar:

2025-10-31 16.235 V
2025-10-25 16.056 V
2025-10-20 15.877 V

• Detta ämne redigerades för 3 månader sedan av Gustav Holmberg.
• Detta ämne redigerades för 3 månader sedan av Gustav Holmberg.
• Detta ämne redigerades för 3 månader sedan av Gustav Holmberg.
• Detta ämne redigerades för 3 månader sedan av Gustav Holmberg.

[Hans Bengtsson]

Jättebra initiativ!

Vi använde magnitudsekvensen från Collins när vi obsade stjärnan på 90-talet. Jag hade tillgång till kartor för alla TAV-variabler och TASV-variabler, beställde via Guy Hurst. TAV var säkra variabler och TASV misstänkta. Just magnitudsekvenser var på den tiden en bristvara.

Collins upptäckte och återupptäckte en hel del röda variabler. Han arbetade ungefär på samma vis som Dahlmark.

När jag kollar i min loggbok ser jag att jag kallade stjärnan V418 Cas, inte något TAV- eller TASV-namn. Så jag tror att även Collins hela tiden använde det slutliga namnet?

Stjärnan saknas i listan över Collins-variabler.

Edit:
Nu har jag kollat artikeln som Gustav refererar till, och minnesbilden klarnar. En magnitudsekvens för stjärnan fanns publicerad i The Astronomer, och den tidskriften prenumererade både Margareta Westlund och jag på, kanske även Karl Gustav Andersson. Det var den kartan vi använde.

Länken till Collins-variabler (där V418 Cas alltså inte ingick) …

https://www.theastronomer.org/mikes_variables.html

• Det här svaret redigerades för 3 månader sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 månader sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 månader sedan av Hans Bengtsson.

[Magnus Larsson]

Hej!

Kanon, kul! Gustav, kan du inte berätta lite mer om hur det där med att få tid på AAVSOs teleskop funkar?

Och: skulle det då vara till hjälp att fler också lägger till den här variabeln på våra listor?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Gustav Holmberg]

Hej,

Ja, det vore jättebra om fler i SAAF/V följer V418 Cas! Eftersom det är en långsam mira räcker det ju med en mätning en gång i veckan eller var tionde dag eller så för att få en fin kurva som blir möjlig att analysera om ett eller annat år. Här är det långsiktighet som gäller.

AAVSOnet är en fin fördel som ingår i medlemskapet i AAVSO. Man kommer på ett projekt, skriver en ansökan som specificerar projektet och om det blir godkänt så hamnar ens observationer i kön, man observerar alltså i kö-mode och inte i realtid, för något lämpligt teleskop – systemet har ett flertal teleskop i olika storlekar på olika platser i världen. Därefter hamnar bilderna automatiskt i Vphot, AAVSO:s verktyg för fotometri.

Jag kan verkligen rekommendera AAVSO:net om man är medlem där.

Hursomhelst vore det som sagt roligt om fler ville följa V418 Cas och, i sinom tid, vara med om att analysera den här intressanta miran.

/Gustav

[Hans Bengtsson]

Strax intill V0418 Cas ligger Romanov V14, en Gamma Cas-variabel, 10.5-10.7 visuellt, som finns med i VSX och som jag nu lagt in i SVO med namnet:

Romanov V14
(med mellanslag efter Romanov).

Attachments:

1. 

   IMG_6756.jpeg
   

[Författare]

Inlägg