MU Cam

[Thomas Karlsson]

Då lutar det ändå mot en interferenseffekt när jag läst Hans wikipediaartikel och Magnus kommentar. Om jag fattat det rätt kan man beräkna sidbandperioden genom: 1 / (1 / 0.01374 – 1 / 0.1966) = 0.01477. Där 0.01374 är rotationstiden och 0.1966 är omloppstiden.

Magnus, jag har hittills bara testat med dina observationer.

[Magnus Larsson]

Hej!

Hellier refererar till den här artikeln av Patterson et al:

https://iopscience.iop.org/article/10.1086/316154/meta?casa_token=6ovWUD_Zfm4AAAAA:kAUWMphlLHjKcADHqBVM6c2dC4G6iIEvP8mmP9pROb8mGIIRNN5Y1oVbXtqEoLY4T5pMw5ZRElIu

Jag har försökt läsa och förstå lite av detta. Jag tycker inte det här med “beat period” är speciellt lätt att begripa – sidan i Helliers bok där hon beskriver det matetmatiskt är bucklig av att vara läst väldigt många gånger av mig 🙂 Anyway: Tittar man på Pattersons fourier-analys så är den där sideband-frekvensen mycket svagare än spin-frekvensen (enligt en figur i Pattersons artikel som reproduceras i Helliers bok). Men i mina data dyker de där båda perioderna upp med ungefär samma styrka – eller hur får du det, Thomas?

I alla fall förstår jag detta: att vi kan se spinperioden i optiskt ljus ska vara ett tecken på att det finns “ackreation curtains” som liksom  faller in mot de magnetiska polerna. Och dessa gardiner är heta och strålar ut ljus. Så varierar ljuset beronde på vad vi ser av dem – det är starkast när den “övre” gardinen är vänd helt med bredsidan mot oss. Alltså får vi dvärgens spin-period genom ljusvariationerna. (jag tänkte ett tag att det var själva de magnetiska polerna som var heta, men så är det tydligen inte).

Förstår jag det här med sidebands rätt, är det allså nån slags frekvenseffekt – det är inte nåt annat som varierar, men frekvenserna påverkar varandra. Eller….?

Magnus

Magnus

[Magnus Larsson]

Ja, exakt, Thomas!! (ditt inlägg syntes inte förrän jag skrev mitt förra)

Magnus

[Magnus Larsson]

Hej!

Se på nattens MU Cam-serie – själv tycker jag den är rätt snygg med både omloppstiden så synlig och så nån slags spin 🙂 Men analysen visar att det är peroiden 0.01453 som dominerar, dvs inte den där spin-perioden på 0.01374. Är inte det lite märkligt…?

Magnus

Attachments:

1. 

   2023-04-17_MU_Cam.png
   

[Hans Bengtsson]

Det är fantastiskt fina data du levererar!

MU Cam är verkligen en mycket komplex stjärna. Här finns en artikel från 2016 som ni kanske redan har sett:

https://arxiv.org/pdf/1607.02577.pdf

Jag testade de olika rotationsperioderna som jag har sett angivna, och applicerade dem på hela ditt obsmaterial. Den enda av dessa perioder som gav tydligt utslag i SVO är 0.0137411682 (som finns i VSX). Se fasdiagram nedan.

 

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   F2B5616F-B4BF-432E-B40B-CC1EA16DD405.png
   

[Thomas Karlsson]

Ja det var en väldigt fin serie. Just för senaste natten verkar ju 0.,01469 vara bästa perioden. Signalen du fick på 0.001453 är med säkerhet falsk då den ligger nära dubbla tidsavståndet mellan bilderna. Perioder som ligger nära samplingsfrekvensen kan bli väldigt fel. Istället för att titta på en enskild natt är nog det bästa att lägga ihop datat från alla nätter. Då blir ju den längre omloppstiden väldigt tydlig i ditt data, men konstigt nog är det inte helt tydligt var den korta rotationsperioden hamnar.

Jag testade att ladda ner obsar från AAVSO för Mu Cam och gjorde periodanalys för några andra observatörer som hade gjort många serier. Där var det den kortare perioden mer tydlig och i enlighet med de publicerade värdena. Kanske nån med större erfarenhet av sån här analys skull titta på din data.

Jag kanske är ute och cyklar, men funderade på om det skulle vara någon vits att att ha blandade tidsavstånd mellan olika serier. Som det är nu verkar det som att tiden mellan nästan alla bilder är 0.0007 eller dubbla, 0.0014. Vet inte om det skulle vara någon vits att ha några serier med andra avstånd. Nuvarande tiden är ju ändo 20 gånger kortare än rotationsperioden så det borde ju inta vara något problem egentligen?

[Magnus Larsson]

Hej!

Spännande! Ja det ska bli kul att se vad som kommer ur det här på lite sikt och höra om det samlade resultatet.

Det där med blandade tidsavstånd – hur menar du? Att ta nån natt med t ex 70 sek exponering istället för 60, eller att blanda och ge lite, dvs att kanske ta bilder med 60, 75, 90 sek efter varandra och en hel natt med att upprepa ett sånt set av bilder?

Det är smidigt för mig att köra med 60, 90 eller 120 sek, för då har jag förberedda kalibreringsbilder… men jag tycker jag fått mycket sämre serier med 90 sek än med 60.

Magnus

[Thomas Karlsson]

Jag försökte bara spåna om möjliga orsaker till de där “spökperioderna”. Antagligen spelar inte kadensen i bilderna nån roll i detta fallet då du ändå har 20 bilder per cykel. Jag ska undersöka AAVSO-datat mer under dagen och då bara ta med serier som gjorts sen du började följa stjärnan för att se om den verkar ha ändrat beteende sista tiden.

[Hans Bengtsson]

De tre perioder (för åren 2014+2015) som ges i referensen jag gav tidigare är:

Orbital: 0.1966425

Spin: 0.01374031

Beat: 0.01477248

Se klipp från källan nedan.

Om man utgår från dessa tre värden, och använder alla Magnus mätningar (även den gångna nattens), så kan man i SVO få nedanstående fasdiagram. Orbital och spin ger tydliga träffar. För beat-perioden får man inte lika tydlig träff men den känns trots allt signifikant.

 

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   547DC7B2-63E7-48ED-B932-9E07204C6361.png
   

2. 

   53CE216D-43B6-40A6-9EE1-42223E0680B8.png
   

3. 

   09C781A6-5707-40B2-9967-CAA7ED198D95.png
   

4. 

   31F0488C-076F-450C-99A7-F0EE111BE372.png
   

[Thomas Karlsson]

Nu har jag grottat ner mig mer i MU Cam med lite blandat resultat. Jag har gjort urval på enskilda observatörer eller alla obsar inom ett visst tidsintervall, men på så sätt att det minst har blivit >1000 obsar och att de täcker ett antal dagar. Alltid verkar de mest prominenta perioderna vara de kända för omlopp och rotation, 0.1966 och 0.01374. För den korta perioden är andra tydliga perioder också 0.01355 och 0.01393, dessa är falska aliasperioder som beror på dygnsglappen i serierna, 1 / ((1 / 0.1374) +/- 1).

Den så kallade sidebandperioden på 0.01477 är mer växlande. För obsar efter 1:a mars, då Magnus började obsa den, är den mycket tydlig. Både om man inkluderar eller exkluderar Magnus obsar. För januari och februari 2023 finns signalen, men är mycket svagare. För okt-dec 2022 är den också väldigt svag medan den för t.ex jan-feb 2019 var stark.

En ny teori om vad det handlar om är att det kan vara en växlande amplitud i ljusväxlingen för omloppstiden som ger en svagare eller starkare sidebandeffekt. Den här effekten kan förstås som att en signal (frekvensen för omloppstiden) är överlagrad på en bärvåg (frekvensen för rotationstiden). Värdet 0.01477 stämmer ju perfekt med formeln för sideband och om den är stark eller svag kan då hänga ihop med hur mycket stjärnan växlar under ett omlopp.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.

[Hans Bengtsson]

Det lär ju hos intermediära polärer kunna förekomma inte bara en primär sidbandsperiod (beat period) utan också en sekundär sidbandsperiod, som ges av spin-frekvensen minus dubbla orbit-frekvensen. Det skulle i det aktuella fallet betyda 0.01597245 dygn.

Man kan eventuellt och möjligen och med lite god vilja skönja även en sådan periodicitet i Magnus material? Se fasdiagram nedan med den perioden inlagd.

 

 

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   F0B3516A-74A9-4D9B-B237-79FB09BC58EB.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Så spännande!

Alltså, det är ju rätt nice när nätterna är så klara och man kan sätta igång teleskopet att obsa ett objekt som håller sig långt uppe på himlen hela natten! Och just nu finns det inte så hemskt mycket som kallar på uppmärksamhet mer än SU Tau, och det är en kort stund på kvällen 🙂 Så här får man osedvanligt långa, oavbrutna serier – hemifrån….. (MW-teleskopet är för tillfället inte igång på grund av datorfel).

Jag är dock fortfarande lite undrande inför om den här beat-perioden är ett optiskt fenomen eller om den svarar till nåt fysiskt i systemet. Superpucklar har ju med beat-perioder att göra och en resonans med faktor 3 (har det hela lite dimmigt för mig just nu) – så att det faktiskt är en ljusvariation i systemet. Här ska det ju inte finnas nån ackreationsskiva, men däremot ackreations-“gardiner” som gör att spin-perioden visar optiska variationer (enligt Hellier).

Men till skillnad mot en ackrationsskiva, där jag kan föreställa mig resonansvågor, kan jag inte se framför mig nånting här som skulle kunna “svänga” med nåt annat än spin-perioden…. några idéer om det?

Magnus

[Thomas Karlsson]

Jag har läst på lite mer om den här sideband- eller beat-perioden. Som jag fattar det är det en kombination av en fysisk effekt i förhållande till omloppstiden och rotationstiden.Om man tänker en väldigt enkel modell: Den snabbroterande vita dvärgen har en magnetpol som är offset från rotationsaxeln och som lyser extra starkt. Därifrån får man rotationsperioden. Runt vita dvärgen kretsar en donatorstjärna som skickar gas från en het fläck. När den heta fläcken är riktad mot oss lyser den extra starkt och därifrån får man omloppstiden. Antag att vid de tillfällen magnetpolen passerar som närmast den heta fläcken lyser stjärnan upp än mer. Detta inträffar inte i samma takt som rotationsperioden eftersom donatorstjärnan på en rotation flyttat sig lite i sitt omlopp och magnetpolen därför behöver rotera lite till.

Det är samma som med dygnet. Jordens rotation är egentligen 23 timmar 56 minuter men det behövs 24 timmar i förhållande till solen eftersom solen ändrat läge pga. jordens omlopp.

 

[Hans Bengtsson]

En intressant sak som visat sig under de senaste nätternas V-mätningar från Magnus är att stjärnans dygnsvisa medelljusstyrka blivit allt större. Man kan undra om även denna mera långsiktiga variation är periodisk.

Se SVO-diagram nedan.

Attachments:

1. 

   1474EFD8-E33C-49EE-BAA9-B0B87EC87869.png
   

[Hans Bengtsson]

Man brukar tala om ”low state” och ”high state” när det gäller intermediära polärer. Är det en sådan övergång som Magnus obsar visar?

Uppdaterat diagram som inkluderar de senaste nätternas medelmagnituder (V) ges nedan.

 

Attachments:

1. 

   EA676F02-5B1D-4E85-85D4-705436BB88DA.png
   

[Författare]

Inlägg