Dvärgnovan UZ Boo i sällsynt utbrott
- Detta ämne har 96 svar, 5 deltagare, och uppdaterades senast 24-09-12 19:57 av
.
-
-
Dvärgnovan UZ Boo rapporteras vara i utbrott, en sällsynt händelse!
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=4342
En Astronet-tråd angående utbrottet år 2013:
http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=7743
Det utbrott som nu har påbörjats upptäcktes för en kort stund sedan från Japan. Fotometri och andra obsar redan i natt (8-9 augusti) är förstås av stort värde. Kanske MWT?
Uppdatering:
ASAS-SN har fångat utbrottet, se klipp nedan.
Edit:
Upptäckten av UZ Boo (HV 10426) skedde ganska tidigt, vid genomgång av Harvard-plåtar, och publicerades 1940 (se klipp). De utbrott som upptäckarna Hanley och Shapley hittade ägde rum 12 april 1890, 1 april 1929, 5 juni 1937 och 30 maj 1938. Man får säga att tidsintervallet mellan de två sistnämnda utbrotten var förvånansvärt litet.
Jag tror att denna lista över kända utbrott är komplett:
1890 april
1929 april
1937 juni
1938 maj
1978 september
1994 augusti
2003 december
2013 juli
2024 augusti
-
Detta ämne redigerades för 1 år av
-
Detta ämne redigerades för 1 år av
-
Detta ämne redigerades för 1 år av
-
Detta ämne redigerades för 1 år av
-
Detta ämne redigerades för 1 år av
-
Detta ämne redigerades för 1 år av
-
Detta ämne redigerades för 1 år av
-
Detta ämne redigerades för 1 år av
Attachments:
-
Detta ämne redigerades för 1 år av
-
Körde en V-serie med MWT i natt 8 Aug 21:00-23:00 UT men tycker inte man kan utläsa några tydliga superpucklar. Den förväntade perioden borde vara kring 0,062d, alltså 1,5h om jag uppfattat det rätt? En hel period borde i så fall kunnat rymmas i tidsserien.
Kan det vara så att de framträder tydligare i ett senare skede?
Edit: Tog även ett par bilder i BRI och det är inga stora skillnader mellan banden. R är ljusare än I, men det kan bero på det större felet hos I-jämförelsestjärnorna.
Attachments:
-
Häftigt!
Det är tydligt att tidsserien är gjord något före den exakta magnitudtoppen, ljusstyrkan ökar en aning under seriens gång. Jag tror att superpucklarna ännu inte hunnit utvecklas, men att de snart dyker upp.
Man kan säga att ett välbekant mönster upprepades: ett intressant utbrott upptäcks i Japan, vi rapporterar några timmar senare på SAAF:s forum, och innan mörkret hunnit till USA så gör SAAF-observatörerna sina obsar. Eftersom japanerna inte brukar skicka till AAVSO utan till sin egen variabelorganisation, så blir SAAF allt emellanåt allra först i AAVSO…
En länk till UZ Boo och många andra dvärgnovor ges nedan, liksom ett klipp från den artikeln.
https://arxiv.org/pdf/0905.1757
Det är förresten svårt att tänka sig något bättre sätt att använda MWT än just detta. Jag har aldrig träffat någon person som varit lika entusiastisk över sällsynta utbrott som Margareta Westlund.
Attachments:
-
Hej!
Nattens tidsserie:
Inga tydliga superpucklar. Det är en del underliga outliers här (lägre magnituder) som jag är igång med att försöka analysera. I stort sett ser magnituderna på ref-, check, och jämförelsestjärnor jämna ut och hög SNR, så lite lätt mystiskt. Jag tenderar i alla fall att se bort from dem än så länge.
Edit: efter att ha noggrannt analyserat om serien några gånger försvinner de mesta av de där underliga mätningarna och mycket små variationer blir kvar, troligen mest brus.
Magnus
-
Körde en tidsserie med MWT även i natt. Några BRI och en serie i V. Bifogat är V-mätningar daterade 10 augusti 21:10 – 22:50 UT.
Sedan den tidigare serien jag tog för två dagar sedan har dvärgnovan blivit ungefär 0,15 magnituder ljussvagare. R och I har närmat sig varandra.
Tycker mig inte se någon tydlig tendens till superpucklar, möjligen går det med god vilja och önsketänkande att ana en period kring 0,06 och en amplitud om ungefär 0,015 magnituder, men det är inget jag skulle våga dra några stora växlar på.
Vad tror ni?
Attachments:
-
Helt lysande resultat!
Magnus:
Din tidsserie från natten 9-10 augusti finns inte i SVO, meddelas från leg. SVO-kontrollanten (dvs undertecknad). Kommer nog snart, vi väntar otåligt …
David:
Du råkade skriva att UZ Boo avtagit med 1.5 mag, ska nog vara 0.15 mag.
-
Enormt många mätningar av UZ Boo på bara några få dygn! Kanske kan superpucklar börja visa sig nu?
Dygnsmedelvärden av V-mätningarna visas i kurvan nedan.
Attachments:
-
Hej!
Det blir många mätningar när den är så stark, jag kör på 30 sek så här länge, får nog köra längre framöver dock. Och nu kommer nog några kvällar med moln.
Här är gårkvällens skörd. Nog verkar det vara lite svängning även om den är liten:
Taget med en C11 med en QHY268m, V-filter, i min trädgård i Malmö.
Magnus
-
Här kommer en färsk V-serie på en dryg timme från MWT i Oria, ikväll den 16:e aug:
Attachments:
-
Fantastiskt bra gjort!
Ingen tvekan alls om att ni fångat superpucklar. Jag testade med att i SVO lägga in V-obsarna från kvällen 13 aug (den ljusare serien) och kvällen 16 aug. Blev utmärkt resultat med de element för max som jag använde.
Attachments:
-
Den berömde ukrainske professorn i astronomi Ivan L Andronov, specialist på variabla stjärnor, gratulerar på Facebook.
Attachments:
-
Apropå UZ Boo. Eftersom det verkar finnas ett samband mellan superpucklarnas period och det binära systemets omloppstid, jag tolkar det som att de skiljer sig åt endast med några procent kopplade till ackretionsskivans precession, så undrade jag om jag grovt kunde räkna ut komponenternas separation.
Jag lekte med en formel jag hittade, baserad på Keplers tredje lag:
a^3 = G(M1+M2)P^2 / 4π^2
där
a = Genomsnittliga separationen mellan komponenterna i meter
G = Gravitationskonstanten 6,6743×10^-11 m^3 kg^-1 s^-2
M1 & M2 = Kropparnas massor i kg
P = Omloppstiden i sekunderoch man får då om man antar massor för båda kropparna motsvarande en solmassa vardera och en omloppstid enligt den uppmätta perioden om 1,5h en separation på ungefär 600 000 km.
Avståndet ändras inte särskilt mycket om massorna halveras eller dubblas.
Det ger kanske en fingervisning om skalorna. En solradie mellan dem ungefär, möjligen i kontakt med varandra.
Kollade mina siffror mot en kalkylator jag hittade så jag inte snurrade bort mig fullständigt men den ger liknande resultat:
https://www.omnicalculator.com/physics/kepler-third-law
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
-
-
Funktionen finns i SVO. Man väljer Rita ljuskurva, visa fas (1 eller 2), skriver in maxdatum och period – här har jag använt de element som Hans använder – och så kan man indikera hur många dygn bakåt man vill se alternativt start/slutdatum.
Här är de senaste två dygnen:
Attachments:
-
-
David:
Jag använder bara SVO, se klipp nedan. Peranso skulle förstås bli mera exakt men jag tycker SVO duger bra som en snabbvariant (har inte Peranso).
Började med att testa med perioden som finns publicerad, och justerade sedan decimalerna så att dina och Magnus serier gav samma kurva. Därefter justerade jag utgångsmaximet så att fasen där blev 1.0. Allt bara med ögonmått …
PS:
Som ett exempel som visar hur noggrann SVO-metoden faktiskt är, så kan vi ändra perioden 0.0621 dygn en liten aning till 0.0619 dygn, vilket är (ungefär) den publicerade perioden. Omedelbart ser vi då att de två senaste serierna inträffar rejält mycket för sent, alltså är 0.0619 dygn en alltför kort period, medan 0.0621 blir bra. Se klipp nedan med 0.0619 dygn.
Attachments:
-
Jag testade i SVO med de fem kandidatperioderna du nämner, på de tre senaste serierna (när superpucklar hunnit utvecklas) men ingen av dessa ger ”träff” på Davids serie. Däremot passar 0.0621 dygn bra för alla tre serierna. Så jag tänker att Peranso kanske har överprioriterat Magnus två serier genom att dessa innehåller fler mätningar?
Exempelvis ger den första perioden du nämner, 0.0504 dygn, resultatet i klippet nedan.
Attachments:
-
Det finns faktiskt superpucklar om man isolerar serien från 12 augusti, men med mycket liten amplitud, det var inte förrän dygnet efter de blev påtagliga.
När jag satte in perioden 0.067 dygn och perioder däromkring fick jag ett skapligt utslag för 12 augusti, men det är ju svårt att veta exakt från en enskild serie med så liten amplitud. Perioden 0.0621 dygn tycks inte funka när man jämför 12 aug med efterföljande serier.
Attachments:
-
Vid utbrottet 2013 återljusnade UZ Boo fyra gånger, se diagram. Man kan undra om något liknande kommer att ske nu.
Edit:
Jag ser nu att stjärnan återljusnade fyra gånger även i samband med utbrottet 2003!
Attachments:
-
David:
Det låter väldigt bra!
Ganska sannolikt är att UZ Boo under de närmaste dygnen kommer att tvärdyka i ljusstyrka till magnitud 17, för att därefter under några veckor vid flera tillfällen återljusna till mag 13-14. Detta baserat på hur stjärnan uppförde sig både 2003 och 2013. Men det kan förstås bli annorlunda den här gången.
Man kan undra om det finns superpucklar under de korta sekundära topparna (återljusnanden). Nog ingen som vet? Det vore förstås enastående bra med tidsserier under eventuella sådana toppar.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Här är 3 bilder från DASCH. När jag tittar närmare och mäter avståndet mellan stjärnorna verkar utbrottet 1934 skumt. Det verkar snarare vara en grannstjärna än UZ Boo på den bilden. Grannstjärnan syns svagt på de andra bilderna också. Antagligen har stjärnorna som ligger nära varann blivit felidentifierade i DASCH på 1934-bilden.
Attachments:
-
Aha, det var ju lite synd! DASCH identifierar ibland fel, om man ger positionen händer det att programmet helt enkelt tar ID från närmaste stjärnan även om positionen inte helt stämmer. Jag råkade ut för detta en gång när jag trodde jag hittat ett gammalt utbrott (har glömt vilken stjärna), men upptäckte då att det var en grannstjärna. Och en gång var det en sekundärbild av en stjärna som uppstått av att två exponeringar hade slagits samman till en bild utan perfekt anpassning.
Så DASCH är lite lurigt men förstås en fantastisk resurs.
Man kan också fundera på om utbrottet 5 juni 1937, som upptäckarna rapporterade, verkligen existerade. Magnituden ges som 13.7: dvs ungefär 13.7. Kanske tveksam ID? Intervallet mellan utbrotten 1937 och 1938 är verkligen överraskande litet.
-
En V-serie från MWT i Oria inatt på ungefär 1,5h. Här har det blivit betydligt svårare att urskilja variationer jämfört med obsarna för ett par dagar sedan. Möjligen anar man att det fortfarande finns pucklar i fasdiagrammet där serierna från den 13:e, 16:e och 17:e lagts in tillsammans med nattens.
Dippen kring 2460542.42 är jag mycket tveksam till om den är verklig. Det fanns avvikare hos båda jämförelsestjärnorna men som drog åt olika håll.
Det var fullmåne inatt vilket knappast förbättrat mätningarnas kvalitet.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Lade in mina och Magnus obsar från gångna natten i ett diagram där jag valt startpunkt vid ett minimum 2460542,389 och jag vet inte om jag drabbas av önsketänkande, men jag tycker mig se en överensstämmelse vid en period i närheten av 0,058. Blinkar man de bifogade bilderna och jämför med perioder om 0,062 och 0,054 kan man tänka sig att den gemensamma perioden är någonstans mellan dem.
Eller så letar jag mönster där inget finns.
-
Det verkar som om superpucklarna finns kvar men nu är på väg att försvinna.
På båda serierna ser man ett ganska tydligt minimum vid en och samma tidpunkt. Sedan verkar maximet vara flackt med en tendens till sekundärminimum (?) en halv period in i cykeln.
Jag lånade ett av Davids diagram och ändrade genom att markera hans obsar med gul färg (den möjligheten finns i SVO), för att tydligare visa vilka obsar som hör till vilken serie.
Attachments:
-
Den förväntade störtdykningen ner mot magnitud 17 har nog inletts nu, se AAVSO-diagram. Därefter kommer stjärnan förmodligen att återljusna några gånger innan det är dags för slutavtagandet mot magnitud 20.
UZ Boo är verkligen en hyperintressant dvärgnova!
Attachments:
-
Det var ju för himla väl att dyket kom nu. Annars hade jag fått köpa mörka solglasögon för att våga visa mig ute bland folk.😀
Återstår bara några snabba stigningar till mag 13 eller 14 så är lyckan total.
Attachments:
-
Ber att få gratulera!
Det hör ju inte precis till vanligheterna att fånga ett ”efterskalv” hos UZ Boo, i all synnerhet som huvudutbrotten kommer en gång per decennium eller något sådant.
Attachments:
-
Om man tittar på obsarna från kvällarna 25 och 26 augusti kan man faktiskt få intrycket att det handlar om avtaganden från två separata ”efterskalv”. Kan det ha smugit sig in en topp på dagen den 26 augusti?
Edit: Nej med nya obsar tillgängliga verkar det inte troligt med en extra topp mitt på dagen den 26 augusti.
Diagram från AAVSO, se nedan.
Attachments:
-
ASASSN-data visar att UZ Boo var osynlig aug 08.24 UT, vilket bör betyda svagare än g 16 eller g 17 (ingen gränsmagnitud anges för dessa obsar). Redan aug 09.00 UT var g 12.2.
Det kan noteras att upptäckten vid magnitud 12.9 skedde aug 08.53 UTC, dvs endast 7 timmar efter den negativa ASASSN-obsen. Stjärnan måste ha ljusnat med minst 3 magnituder under denna korta tid!
Kurvan följer sedan vad vi redan vet från SVO. Mest intressant:
Aug 23.0 UT: g 17.0
Aug 26.0 UT: g 13.9
Aug 28.1 UT: osynlig, svagare än g 15.9.
Aktuell SVO-kurva bifogas också.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det håller på att bli en rätt unik obs-serie av UZ Boo, trots att det (åtminstone inom AAVSO, kanske görs något i Japan?) mest är SAAF och Ian Sharp som håller på.
Sharp bidrog med en serie den gångna kvällen (28 aug) som bekräftar SAAF:s obsar.
Edit:
Från Mario Morales Aimar (Mallorca) har nu också inkommit en V-serie för UZ Boo kvällen 28 aug.
Jag har nu i fb-gruppen ”Cataclysmic Variables” särskilt påpekat att det vore bra med obsar även från andra longituder än Europa.
Diagram: AAVSO.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Värdefulla V-data kunde tas av Ian Sharp igår kväll (29 augusti). Mycket bra samarbete!
Attachments:
-
-
Svåra frågor … jag har inget bra svar.
Dessa efterskalv hos UZ Boo är fascinerande. Om det skulle komma ett fjärde, och sedan inga fler, så har mönstret från både 2003 och 2013 repeterats på ett nästan överraskande sätt.
En tanke vore att jämföra efterskalven med AAVSO-data från motsvarande händelser 2003 och 2013. Speciellt efterskalven 2013 blev mycket väl dokumenterade, bland annat finns en serie under ett mycket snabbt stig. Finns någon periodicitet som återkommer nu 2024?
De aktuella perioderna var ungefär 20 dec 2003 till 3 jan 2004 och 9 aug 2013 till 26 aug 2013.
Att på något sätt ”samköra” de (hittills) 11 kända efterskalven är en intressant tanke.
PS:
Magnus, jag vill inte stressa dig men AAVSO har inga obsar från 30 augusti (de finns i SVO).
-
Då kör vi en ny och uppdaterad SVO-kurva för UZ Boo!
Obs-serien är nästan surrealistiskt bra, med mätningar nästan alla kvällar sedan huvudutbrottet skedde. Man skulle kunna tro att diagrammet visar den samlade insatsen från variabilister i världen! Utbrottet kom tidsmässigt rätt lägligt, även om stjärnan ligger ganska lågt på himlen, eftersom augusti hos oss är årets stjärnsäkraste månad. Tillräckligt mörkt men ändå nära sommarens många klara men ljusa nätter.
PS:
En sak som förvirrar mig en smula, när jag kollar de tre efterskalven i år, är att perioden redan vid en snabb blick tycks ligga kring 3 dygn … men magnitudtendenserna under de enskilda obs-serierna passar inte in. Kan det dessutom finnas en typ av snabbare (superpuckelaktiga?) variationer som gör sig gällande?
Attachments:
-
Spännande!
Om det inte blir något efterskalv ikväll (5 sep) så är kanske stjärnan på väg neråt mot djupare magnituder? Kan bli det ena eller andra.
Är du på väg till Öland?
Uppdaterad SVO-kurva, se nedan.
Attachments:
-
Mycket möjligt att det inte blir några fler efterskalv.
En påfallande sak är att utbrotten 2003, 2013 och nu 2024 liknar varandra så mycket. Samma djupa dip (som för tankarna till DQ Her-novor) och samma efterskalv. Således en rätt komplex utveckling som återkommer. Ackretionsskivan är förstås djupt insyltad i detta även om jag inte riktigt vet hur.
Attachments:
-
Efter mätningen med MWT den 8 september sitter det som en smäck att uppdatera SVO-kurvan, se nedan.
Minima mellan efterskalven liknar egentligen väldigt mycket själva dippen direkt efter huvudmaximet, så rent fysikaliskt har de kanske samma orsak?
Attachments:
-
Då kör vi för omväxlings skull ett AAVSO-diagram den här gången. Det blir nästan identiskt med ett SVO-diagram eftersom det är SAAF som står för en majoritet av materialet.
Om det nu blir så att efterskalven är över, så kan man spontant tycka det är lite kuriöst att det blivit alldeles exakt fyra efterskalv 2003, 2013 och 2024. Kanske mest en slump att antalet efterskalv kopierats? Eller inte. Svårt att veta. Och det kan förstås inte uteslutas att det kommer ett femte denna gång.
Attachments:
-
Ja, nu tror jag att det är slut på det som hos klassiska novor brukar kallas transitionsfasen. Magnituden är ju nu nere på nästan 18, och det återstår nog bara ett slutligt avtagande till 20.
Det ligger väldigt nära till hands att göra ett diagram där utbrotten 2003, 2013 och 2024 jämförs, med AAVSO-data (V och CV). Kanske alla tre utbrotten i samma diagram, där man sätter utbrottstiden till noll och förskjuter magnitudskalan på lämpligt vis mellan de tre utbrotten så att kurvorna separeras.
Någon som anmäler sig frivilligt? Excel är lämpligt verktyg, finns säkert andra program också. För egen del använder jag nästan aldrig dator (har ingen som är aktiv) efter pensioneringen (musarm) så jag avstår gärna. Men jag tycker absolut det bör göras… det borde vara något för Telescopium.
Attachments:
-
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- NGC 2146 (Petter Åström)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- 3I/ATLAS (Johan Warell)
-
- M 33 (Johan Warell)
-
- Jupiter (Bengt Ask)
-
- IC 1396 – Elephant’s Trunk Nebula (Mårten Frosth)
-
- NGC 3359 (Gabriel Wiklund)
-
- NGC 889 och NGC 869, tvillinghopen i Perseus (Filip Gloria)
-
- IC 410 (Rolf Johansson)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
- Årsmöte 2025
- Telescopium nr 2 2025 ute snart!
- Telescopium nr 1 2025 ute snart!
- Telescopium nr 4 2024 ute snart!
- Telescopium nr 3 2024 ute snart!
