Jupiter, Saturnus, Uranus och Mars
- Detta ämne har 2 svar, 2 deltagare, och uppdaterades senast 24-11-15 18:17 av PeterR.
-
FörfattareInlägg
-
14 november, 2024 kl. 00:11 #10323
Objekt: 4 planeter
Objekttyp: Planet
Teleskop/objektiv: CT-10, 250 mm f/4,8 Newton från OrionOptics UK
Montering: iOptron EC-60
Kamera: Asi 462 MC färg kamera
Ytterligare utrustning: TeleVue 4x Powermate, Pierro-Astro ADC
Plats: Kungsholmen, Stockholm
Mjukvara: FireCapture
Fotograf: Peter R
Lokalförening: SAAF
Datum (UT): 2024-11-12 till 2024-11-13
Tid (UT): Olika
Exponeringstid: Olika
Bildbehandling: AutoStakkert 4, Photoshop
Autoguidning: Nej
Bildens orientering: Syd uppåt
Måne: 11,4 dagarNär molnen oväntat skingrades igår kväll började jag rigga lite innan 21-tiden. Luftfuktigheten var nästan 100% och därför valde jag min 250mm Newtontub då den klarar daggen bra och sällan immar igen. Med en 4x Powermate motsvarar fokalavståndet 4.880 mm.
Jag började med Saturnus vid 21:09 som faktiskt blev bättre än förväntat med tanke på turbulensen. Fortsatte sedan till en första omgång på Jupiter med halvhyffsade seeing 21:32 med GRS-passagen. Månarna syns från längst ner till vänster Ganymede, Europa, Io och Callisto längst upp till höger i bild.
Uranus stod näst på tur 21:57 och jag fångade flera sekvenser på den vackra blågröna planeten, exponerade separat för månarna som jag sedan har slagit ihop med bilden på planeten. Uranus månar är från toppen Oberon, Umbriel, Ariel och Titania.
Kl. 23:18 hade Mars stigit till en höjd av 15° och uppvisade en 10″ stor planetskiva. En utbredd iskalott syns på Mars nordpol (neråt).
Sedan återvände jag till Jupiter fram till 00:23 som stundtals var otroligt stabil så som jag sällan har sett den då turbulensen hade lagt sig och då plötsligt, från ingenstans, spred sig en tät dimma på några få minuter. Jag hann precis ta loss kameran och sätta in ett okular och fick några korta men fantastiska visuella vyer i 200 gångers förstoring innan även Jupiter försvann.Bild nr 2 visar utsikten från min takterrass där man fortfarande ser månen genom dimman.
Det var en av de bästa planetobservationerna på många år. Jag hade även velat få med Neptunus men den hade redan sjunkit för lågt.
Planeterna är inte i inbördes rätt skala. Alla tidsangivelser här ovan är i lokal tid.
Attachments:
-
15 november, 2024 kl. 12:57 #10337
Fint resultat Peter, familjeporträtt är alltid extra kul att se! Det verkar som att du har förstorat planeterna olika mycket i kollaget. Hur ser det ut om du låter de behålla sina skenbara relativa storlekar?
Johan
-
15 november, 2024 kl. 18:17 #10342
Tack Johan,
Ja, det stämmer och det var därför jag skrev “Planeterna är inte i inbördes rätt skala”.
Som du ser så har jag fått med både Jupiters och Uranus 4 ljusaste månar i familjeporträttet. Callisto, längst upp till höger i bild, befann sig nästan i maximal elongation så det fick bestämma en rimlig storlek på bilden. Hade jag då behållt samma skala på planeternas synbara diameter så hade Mars bara blivit 20 pixlar mot 50 nu, Uranus ca 7 pixlar bred i stället för 13 och dess månar hade knappast synts så jag valde att presentera dem på ett mera visuellt tilltalande sätt 🤓
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Senaste inläggen
-
Messier 17
tråd av zmannen
-
Utbrott hos V0632 Her?
svar av Magnus Larsson
-
Skywatcher EQ6-R-Pro
tråd av Jan Clasenius
-
V1144 Ori
svar av Gustav Holmberg
-
AT2024wqf
svar av Hans Bengtsson
-
Titanpassager
tråd av Johan Warell
-
Flying Bat Nebulosa
svar av PeterR
-
Leoniderna 2024
tråd av Hans Bengtsson
-
Ovanligt Norrsken ?
tråd av Jan-Olof Sjöberg
-
Orion
svar av Gustav Holmberg
-
Jupiter IR-RGB
tråd av Johan Warell
-
Kometmagnituder i SVO?
svar av Johan Warell
Månadens bild i galleriet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 99 st
Senaste 7 dagarna: 2156 st
Senaste 30 dagarna: 6623 st