NSV01161

Jag analyserade alla obsar av NSV 1161 från ASAS-SN och ZTF med Peranso. På AAVSO finns inga obsar av stjärnan… Det visade sig att den hade en rätt tydlig variation mellan mag 13.5 till 17 V (14.5 – 18 g) och med perioden 2.109 dygn. Gröna punkter ASAS-SN V, svarta punkter ZTF g.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Thomas Karlsson.

Ojdå, det där är väl en helt ny upptäckt. Borde hamna i VSX innan någon annan gör upptäckten.

Med stor sannolikhet är det rotationsperioden du har funnit, den ligger på ett värde man kan förvänta sig hos en T Tau-stjärna (se klipp). Men överraskande stor amplitud för att vara en rotationseffekt. Finns någon förmörkelse inblandad?

Det blir kanske så stor amplitud pga de olika nivåerna i stjärnans generella ljusstyrka?

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

Jag är också konfunderad över vilken typ detta är. Jag tycker också amplituden är för hög för en rotationsvariabel. Den brukar väl oftast bara vara några tiondels magnituder? Ljuskurvan är också väl fluffig för en förmörkelsevariabel. Inga tydliga skillander mellan ev. primär/sekunder minimum om man använder dubbla perioden. I så fall förmörkelsevariabel av EW-typ. Men EW-stjärnor brukar ha en amplitud  mindre än en magnitud.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Thomas Karlsson.

Det hela är mycket intressant, tycker jag. Mejlade just Amanda för att se om hon har några tankar kring detta.

Förresten är detta ett fint exempel på hur spännande resultat ofta kommer i ett par tre olika steg. Utan Petters insats hade ju stjärnan inte hamnat på tapeten.

Jag har nu lagt in NSV 1161 i mitt observationsprogram och fick den första bilden idag från COAST-observatoriet på Teneriffa. Jag fick den till 15.771 i V-magnitud. Ska bli spännande att se om den fortsätter med den här snabba och stora variationen.

Nebulositet runt stjärnan kan ju påverka dess färg och göra den svagare än den annars skulle varit. Men nebulositeten är antagligen rätt konstant och då blir den ju påverkad på samma sätt hela tiden, så det är nog inget man behöver ta hänsyn till.

Det låter utmärkt!

Jag fick svar från Amanda, även hon är förbryllad över kombinationen med kort period och stor amplitud, och öppnar för möjligheten att försöka fixa spektra när tillfälle ges.

Med Amandas tillåtelse bifogar jag två mejl från henne angående NSV01161.

Länk till artikeln som Amanda nämner:

https://arxiv.org/pdf/1508.04705.pdf

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

Intressant följetong det här!

Ett realistiskt sätt att få mera kläm på stjärnan vore att göra ett antal fotometriska tidsserier inom SAAF:s ramar. Kanske under ett år eller så? Som ett informellt projekt.

ASASSN-data är väldigt bra att ha, men noggrannheten i sådana mätningar är betydligt sämre än vad en dedikerad SAAF-studie skulle ge.

Vad tror ni om detta? På sikt kan det nog bli möjligt att få professionell hjälp med spektra (se Amandas kommentar).

Petter:

Det vanligaste är att RA anges med timmar, minuter, sekunder, medan DE anges med grader, bågminuter, bågsekunder. Före siffrorna brukar komma bokstaven J, vilket betyder ekvinoktium 2000.0.

Men vid beräkningar kan det ibland vara lämpligt att ange RA med grader och decimaler av grader (1 timme = 15 grader). Även varianten timmar och decimaler av timmar förekommer ibland.

När det gäller DE används aldrig timmar, minuter, sekunder. Däremot förekommer grader och decimaler av grader.

En sak som är viktig att tänka på är att minuter och bågminuter är två olika saker, liksom sekunder och bågsekunder är två olika saker.

https://www.swift.psu.edu/toop/convert.php

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

Här är en ny faskurva för NSV 1161 med alla data från ASAS-SN fram till 3:e februari. Gröna punkter V-magnitud, svarta punkter g-magnitud. Jag blir inte riktigt klok på denna stjärna. Den genomsnittliga amplituden för perioden på 2.1 dagar är ungefär 1.5 magnitud. Detta är den enda perioden jag funnit för stjärnan. Sen verkar den också ha oregelbundna variationer så att den totala amplituden kan uppgå till 3-3.5 magnituder. Hur dessa oregelbundna variationer ser ut eller om det finns några väldigt korta perioder går inte att se i ASAS-SN datat då de bara gör en mätning per dygn.

Man kan också se i ASAS-SN kurvan att den periodiska variationen inte verkar vara helt sinus-formad.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Thomas Karlsson.

Jag menar också att detta är en ovanligt spännande och svårtolkad variabel som Petter fäste uppmärksamheten på. Får en känsla av dubbelstjärna med förmörkelser (?) plus oregelbunden aktivitet hos ena eller båda komponenterna. Eller kanske en regelbundet pulserande komponent och en med mera vilda variationer?

Tycker vi inte ska släppa taget om stjärnan. Det behövs framför allt ett antal tidsserier som är några timmar långa (ju längre desto bättre) så att man får en uppfattning om hur variationen kan se ut under en given natt.

Med mera data tillgängliga kan jag kolla med Amanda om det finns möjlighet att ta ett högupplöst spektrum från La Palma.

Edit:

Jag hittade nu en katalog från 2023 där perioden 2.11 dygn anges, se klipp.

Genomgående i moderna kataloger är att stjärnan klassas som YSO (ungt stellärt objekt), med stoft, spektrum ca K4. Svårt att få ihop med en som det verkar rätt regelbunden kort period (ca 2.11 dygn) och mycket stor amplitud, närmast cepheid-liknande variationer.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.