NSV01161
- Detta ämne har 75 svar, 6 deltagare, och uppdaterades senast 24-09-08 12:26 av
.
-
Den sekvens som finns är nog avsedd för någon annan och ljusstarkare variabel i området. Tror att Thomas beställning resulterar i en utvidgad sekvens som blir mera anpassad till Åströms stjärna.
Magnus data visar en mycket snabb ökning av ljusstyrkan:
B-mag ljusnade med 0.23 mag/h
V-mag ljusnade med 0.25 mag/h
I-mag ljusnade med 0.29 mag/h
Flerfärgfotometri har nog aldrig tidigare gjorts för stjärnan, och är förstås synnerligen intressant.
-
Lite fler jämförstjärnor finns nu inlagda, se följande meddelande.
Hi Thomas,
Especially pleasing to do this one, as I run the YSO section!
Unfortunately, as with many of these stars, there is strong reddening from the ISM – so even though the B-Vs of some of the comp stars look high, most of that figure is due to the ISM and not intrinsically to the star itself. In such conditions, one has to pick ‘the best of the worst’!
The large amount of dark nebulosity in the area also means that some comp stars are farther from the target than I normally like. Comp stars are within a 30′ diameter field.
Michael Poxon, Norwich, UK
sequence team
-
Så bra!
Nedan hittar man två kartor med de nya sekvenserna.
Det vore intressant om man kunde hitta någon känd variabel med liknande egenskaper. Men jag känner inte till någon. Mycket stora och bestående cykliska variationer med tydlig och kort period … det har jag aldrig stött på tidigare.
-
Senaste nytt om Åströms stjärna:
Jag tog nu Taurus vid Beta och Zeta (har bott för länge i Göteborg!) och frågade Vladimir Grinin (huvudförfattare till MNRAS-artikeln) angående detta intressanta fall. Om inte han har några bra förklaringar till ljuskurvans utseende så finns det nog ingen som har det.
Återkommer när jag fått svar!
PS:
Bara för att ni inte ska fundera er sömnlösa över det där med att ta Taurus vid Beta och Zeta, så handlar det alltså om att ta tjuren vid hornen … jag stötte på denna astronomiska ordvits omkring år 1970 i tidskriften The Astronomer (funkar också på engelska) men har inte använt mig av den förrän nu …
Edit:
Svaret kom omedelbums. Grinin tycker att stjärnan verkar mycket intressant, och att det troligen handlar om ett extremt exempel på en AA Tau-stjärna (som är en undertyp till T Tau-stjärnorna). Han ger denna länk:
https://www.aanda.org/articles/aa/pdf/2010/11/aa14184-10.pdf
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
.
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
-
Vår nya utgångspunkt är att Åströms stjärna är en klassisk T Tau-stjärna av undertypen AA Tau. Detta efter uttalande från Vladimir Grinin, han menar också att det handlar om ett extremt exempel. Jag tror då att det främst är den mycket stora amplituden av de cykliska variationerna han syftar på när han skriver att stjärnan är extrem.
Synnerligen intressant är den plötsliga episod av väldigt ljussvag nivå hos Åströms stjärna som Thomas hittade. Jag har ännu inte nämnt detta för Grinin eftersom Thomas tänkte att det kanske kunde handla om brister i TESS-materialet. Men just en sådan episod hos AA Tau finns beskriven i länken nedan!
Thomas:
Har du möjlighet att fixa en ljuskurva med den mycket ljussvaga episoden plus ett litet stycke före och ett litet stycke efter den episoden? När jag tar klipp i mobilen av den mycket smala och långsträckta kurvan som du gett så får jag för dålig upplösning i bilden. Kan vi säga hyggligt exakt mellan vilka datum den ljussvaga episoden inträffade?
https://www.aanda.org/articles/aa/pdf/2013/09/aa21389-13.pdf
PS:
De olika variabeltyper som används i VSX hittar man i länken nedan. Dock omnämnes AA Tau inte där.
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
-
Jag fick lite ny data igår och har lagt in den i SVO. Nu när jag tittar på datan ser jag några problem med perioden på 2.1 som vi talat om. Problemet är att jag i min data kan se ökande/minskande tendens i mina serier och med den föreslagna perioden har jag ibland en tendens som är i motsatt riktning mot vad perioden stipulerar (bild 1)
Jag ser att när jag istället lägger in perioden 0.677 dagar så stämmer min data överens med perioden. Jag kan också lägga till ASAS-SNs mätningar och får en fin kurva vid den perioden (bild2)
Dessutom faller nu min data mitt i kurvan vilket den inte gör med den långa perioden.
Nu famlar jag ju i mörkret, men vill ändå ställa frågan om vi möjligen kan ha en så extremt snabb period som 0.677 d?
Edit:
Nu får jag nog korrigera mig själv, de längre tidsserierna som Thomas hittat är väl obrutna så där finns väl ingen tvekan om periodens längd? Jag får nog istället ställa frågan varför mina serier stämmer så väl med kurvan i en kort period men inte i en lång?
-
Att du får bra värden med perioden 0.677 beror på att det är ungefär en tredjedel av av den riktiga perioden och att perioden är relativt kort och nästan lika med två dygn. Det är vanligt att man får falska perioder som är bråkdelar eller mutipler av den rätta perioden, särskilt om perioden är kort och i sig själv är en bråkdel eller multipel av ett dygn.
Du har gjort obsar 2024-01-05, 2024-01-10, 2024-01-15, 2024-01-18, 2024-02-17 och 2024-03-04. Om du hade gjort obsen på exakt samma tid varje dag och man sätter den första till dag 0 blir det obsar på dag 0, 5, 10, 13, 43 och 59. Om den rätta perioden skulle vara exakt 2 skulle man få observationer på cykel 0, 2.5, 5, 6.5, 21.5 och 29.5. Om perioden är en tredjedel, 0.667, skulle det istället bli observationer på cykel 0, 7.5, 15, 19.5, 64.5 och 88.5. Om man jämför de två serierna ser man att det är samma decimal (lika med fas) i båda serierna av cykler.
I detta fall hade det inte gått att avgöra vilken period som är den rätta. Nu är perioden för NSV 1161 lite längre än 2 hela dygn, så med tiden förskjuts fasen. Och om man gör observationer på olika tidpunkter under dygnet får man också in punkter med olika fas i kurvan. Å andra sidan har NSV 1161 också ett oregelbundet beteende som lätt förvillar i periodberäkningen.
-
-
Jag har beräknat medelperioden från ASAS-SN och ZTF där jag har delat upp materialet i ungefär ett år långa serier för att se om perioden skiftar eller har någon tendens. Den hoppar lite upp och ner, men jag tycker inte att man ser något mönster. Variationen beror nog på att ljuskurvans form och amplitud är lite oregelbunden.
Attachments:
-
-
Hans, flerfärgsfotometri, jag har ju även blå och röd data, dock inte IR. Vad jag förstått så är inte den datan så intressant när den hämtats från en färgkamera?
Har jag missförstått detta kan jag givetvis mäta dessa kanaler också.
Edit:
Ett diagram för de olika kanalerna R, G, B från 240306 som jämförelse bifogat.G är ju en “renare” data eftersom det är dubbelt så många pixlar. “SNR Var” för röd och blå kanal är ungefär hälften mot grön, dvs c:a 50-60.
Är det lönt att göra på övriga mättillfällen?
Attachments:
-
-
-
-
Mäter så länge det går ikväll. Vi närmar oss max med rask takt. Ökningen är c:a 0.1 mag/timme.
Attachments:
-
Ifall vi nu kollar fasdiagrammet för Åströms stjärna så finner vi direkt att det ser mer eller mindre kaotiskt ut. En kurva som ritas med V-data (inte TG-data) som grund får exempelvis dubbla minima och dubbla maxima under en och samma cykel, se bifogat klipp.
Det är inte obsarna det är fel på! Det är stjärnan som tycks vara inne i ett stadium då oregelbundenheterna försöker sabba fasdiagrammet. När det kommer fler och fler obsar kan vi förvänta oss ett mera städat fasdiagram … förutsatt att stjärnan inte fortsätter vara lika irreguljär förstås.
Thomas:
Vet du om det finns något i data från ASASSN och/eller ZTF som stöder alternativt talar emot TESS-data under september 2021?
Attachments:
-
Det var en bra idé att kombinera TESS med ASAS-SN och ZTF. Här är ett diagram för perioden då stjärnan hade sina stora svängningar. Tyvärr kunde inte ASAS-SN och ZTF bekräfta den stora amplituden, snarare tvärtom. För alla tre månaderna TESS observerade stjärna ligger obsarna från ASAS-SN och ZTF med ungefär samma amplitud och nivå.
Attachments:
-
Ok. Det är inte så att det finns en massa negativa obsar i ASASSN och ZTF vid tiderna för djupa TESS-minima? Jag tänker att sådana negativa obsar kanske per automatik trillat bort i ditt analysmaterial eftersom de inte går att använda på vanligt sätt vid periodanalys.
Man ser ju i detta diagram en systematisk skillnad på minst en magnitud mellan TESS och ASASSN. Kan detta ha att göra med våglängdsområde? Eller kanske något som uppstått vid konvertering från flux till mag?
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Senaste inläggen
Månadens bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- NGC6618 (TelescopeLive)
-
- Soul Nebula, IC1848 (Filip Gloria)
-
- SH2-129 (Göran Stenberg)
