[Matteo Tomasini]

Detta är mitt första försök med astrofotografering med en tracker (Skywatcher AZ GTi), ett teleskop (Skywatcher Skymax 127) och en DSLR (Sony a55). Jag bestämde mig för att sikta på M57, eftersom den har bra sikt från min balkong. Tracking med AZ-GTi är alt-azimut i detta skede, så exponeringstiden per ljusbild var begränsad – jag valde 20 sekunder och jag börjar redan se några ovaler, men allt som allt är jag nöjd med resultatet efter lite pre- och post-processing. Stacking var med Siril (automatiskt skript). Sedan använde jag GraXpert för noise reduction, och GIMP för några finjusteringar i slutet.

Detta kommer förmodligen att vara ett steg mot ett nytt äventyr, som jag ser fram emot att fortsätta!

Jag skulle gärna höra förslag på hur jag kan förbättra mig, var jag kan leta för att bli bättre osv. Hittills har jag följt Nebula Photos (Nico Carver) fantastiska arbete på Youtube.

[Matteo Tomasini]

I lördag när jag tittade, jag räknade minst 35 fläckar på stora gruppen där (med 127mm). Med bra seeing, tror jag att jag kunne ha räknad många mer. Det var en underbar syn!

[Matteo Tomasini]

Jätteintressant Hans, tack!

Jag observerar faktiskt alltid sittandes, jag fick den här stol! https://www.naturkompaniet.se/produkt/basic-50-20362534/

Det är hyfsat bekvämt, lite och lätt, och den får plats i min ryggsäck med en Mak 127 + AZ5 montering (plus övriga accessoarer; stativet är i händerna).

[Matteo Tomasini]

Tack Fredrik för den utförliga beskrivningen, och tack Christian för bekräftelsen!

Fredrik, det du säger stämmer med allt jag har läst om ämnet. Det är OK om det finns gränser på planetobservationer… Med 140x du kan redan få så mycket detaljer på Månen! För DSOs tror jag (men jag kan ha fel också) att 70mm under mörka himlar är bättre än 127mm i Frölunda 🤣😭

Tror ni att det kan vara värt att gå så lågt som 60mm? Med lite mer pengar kan man få riktig bra optik i den storleken (tänker på William Optics eller TS-Optics, även Takahashi för mycket mer pengar). Men jag vet inte om det är värt för visuella observationer.

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Matteo Tomasini.

[Matteo Tomasini]

Tack för svaren!

Ni har rätt i att konstruktionen verkar lite “suspicious” kan man säga… Tack för att ni bekräftade detta.

Jag älskar Maksutov, och använder det mycket. “Problemen” för mig är:

• Eftersom jag inte har bil är vandring bort från staden det enda sättet för mig att komma till mörka himmelsfärder mer regelbundet! Om jag vill gå i mer än 15 minuter har jag bara plats för teleskopet i ryggsäcken och det är lite tungt.
• Kylningstiden är lite för lång. När jag var i Dalarna förra vintern, med -10°C ute, var jag tvungen att komma ihåg att ta fram teleskopet på kvällen om jag ville observera under natten!

Sammanfattningsvis letar jag efter ett teleskop som jag bekvämt kan bära med mig på vandring, men som också kyler ner snabbt. Om K-M hade visat sig vara ett bra teleskop hade jag övervägt det (högre öppning kontra storlek och kortare kylningstid). Kanske borde jag satsa hellre på en liten refraktor!
Kikare är också jättekul, men då skulle jag inte kunna göra så mycket mån- och planetobservationer när jag är på språng 😉

[Författare]

Inlägg