[Fredrik Silow]

Vilken otroligt fin bild Stoffe, berätta gärna mer! Jag blir nyfiken på set-up och efterbehandling.

[Fredrik Silow]

Månadens bild, februari 2025: Draktripletten av Team SDST (Swedish Deep Sky Telescope) med Christian Bergquist bakom bildbehandlingen. Inför galaxsäsongen, nu under den tidiga våren, bjuder de på ögongodis av en väldigt vacker och allt för sällan fotograferad galaxgtrio med NGC 5981 (längst upp t.h.), NGC 5982 (mitten) och NGC 5985 (längst ner t.v.). I denna bild är norr till uppåt och öster till vänster.

NGC 5981 är en spiralgalax som vi ser från sidan. Den ligger ungefär 112 miljoner ljusår bort och är något närmare än de två andra galaxerna. Om du zoomar in på bilden kan du se ett framträdande stoftband längs kanten. Nästa i ”kedjan” är den diffusa elliptiska galaxen NGC 5982. Den befinner sig ungefär 130 miljoner ljusår bort och upptäcktes av Sir William Herschel år 1788. Ljuset hos den här galaxen kommer från mycket gamla stjärnor, och i dess centrum finns ett supermassivt svart hål. Spiralgalaxen nere till höger är NGC 5985. Den ligger ungefär 140 miljoner ljusår bort och har en diameter på 246 000 ljusår. Dessa galaxer ingår i en större galaxgrupp känd som NGC 5982-klustret.

I förhållande till den ljusstarka stjärnan Edasich (Iota Draconis) i stjärnbilden Draken finner man dessa tre galaxer en aning norrut och ungefär 1,5° österut. En fin trio redan i mindre teleskop på en mörk himmel, och fantastisk i större. Draktripletten är också ett av vårens observationstips i Telescopium nr 1 2025 – och pryder även magasinets framsida.

Grattis till Team SDST – Christian Bergquist (@bergquist-christian), Pablo Vallejos, Roger Wallberg och Claes Martinsson (@claesm) – och snygg bildbehandling, Christian Bergquist!

Direktlänk till diskussionstråden på Nattmolnet med den högupplösta bilden.

Fortsätt lägga upp era fina bilder på Nattmolnet. Månadens bild 2025 fortsätter.
Inom kort avslöjas vinnaren av Årets bild 2024!

 

/Fredrik Silow
för Nattmolnetredaktionen

. . .

Varje Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till Årets bild som vi utser i samband med nr 1 av Telescopium varje år. Läs mer om Månadens bild och vad som gäller i första inlägget i denna tråd.

[Fredrik Silow]

Fattar. Älskar ”Mercedes kontra Kronans cykel”. Blir ännu mer nyfiken! Gillar portabiliteten i ditt system. Du får visa någon gång — kanske kan vi ha en solobsdag hemma hos @hans-hilderforstelia-com … 😉 Jag kan ta med min lilla trehjuling.

• Det här svaret redigerades för 3 månader av Fredrik Silow.

[Fredrik Silow]

Otroligt roligt att se resultaten du kan åstadkomma med din MLAstro SHG 700. Vet du hur den står sig jämfört med Sunscan? Har du och @magnus-larsson jämfört era resultat? Är det skanningens svepningshastighet i förhållande till exponeringstid samt spaltens kvalitet och hur smal den är, som främst bestämmer upplösning (framför diametern på optiken och dess övriga kvaliteter i det optiska systemet), eller hur funkar detta? Jag förstår ju så klart att seeing och sensorstorlek och och pixeldimension avgör också, om man förutsätter att dessa är likvärdiga.

[Fredrik Silow]

Publicerat i kalendariet!

https://nattmolnet.saaf.se/events/webbinarium-var-01-2025/

 

[Fredrik Silow]

Hatten av för Tors hjälm av Peter Folkesson, som blir Månadens bild nr 1, 2025. Extra roligt med så många fina bidrag denna vintermånad, och därmed lite svårare att utse en vinnare. Men vi fastnade för Peters NGC 2359, som är en utmaning både fotografiskt och visuellt – särskilt från våra breddgrader, där den i södra Sverige som bäst står drygt 20 grader över horisonten i slutet av januari. Peter har däremot fotograferat denna fascinerande nebulosa med Margareta Westlundteleskopet, SAAFs fjärrteleskop i Spanien, där den låg lite bättre till.

NGC 2359 kallas populärt för Tors hjälm då formen påminner om asaguden Tors huvudbonad när man observerar den i ett teleskop. Men nebulosan är inte bara speciell till formen. Den ligger cirka 12 000 ljusår bort i stjärnbilden Stora Hunden och bildas av att en massiv, het Wolf-Rayet-stjärna avger en vind av laddade partiklar – en så kallad stjärnvind. När denna till slut kolliderar med molekylmoln uppstår en chockvågsfront som i sin tur ger upphov till den joniserande strålning som får nebulosan att lysa.

Observerad genom ett lite större teleskop och med O-III-filter framstår NGC 2359 som ganska ljus, ungefär 8’×6′ i utsträckning och oregelbundet V-formad med flera tydliga koncentrationer. Den ljusaste delen ligger i södra änden och breder ut sig västerut från en stjärna av nionde magnituden. Flera filament sträcker sig norrut mot en triangelformad asterism.

Stort grattis till Peter Folkesson!
Direktlänk till diskussionstråden med den högupplösta bilden här.

Nu ska vi inom kort försöka utse Månadens bild för februari – många fina bilder har inkommit!
Fortsätt lägga upp era bilder på Nattmolnet.

 

/Fredrik Silow
för Nattmolnetredaktionen

. . .

Varje Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till Årets bild som vi utser i samband med nr 1 av Telescopium varje år. Läs mer om Månadens bild och vad som gäller i första inlägget i denna tråd.

[Fredrik Silow]

Bra inspel Hans – och ja, ett kreativt försök av ordets skapare, verkligen. Men… 🙂 … (Och förlåt Timo, för nu får den här tråden helt fel fokus. Mitt fel!)

Jag upplever nog att problemet blir ännu större i kontrast till ordet ”öppen stjärnhop” som således plötsligt inte har sin motpart längre i ”klothop”. För mig blir den kreativa ”finessen” tillintetgjord i dess egen dubbelunderfundighet: att motsatsen till det beskrivande ”öppen stjärnhop” ska vara en ”klothop” där man i kontrast och jämförelse underförstått ska behöva förstå det ”finurliga” med att det rör sig om både ”stjärnklot” som också har samlats i en klotform… det var ju tydligt nog i det ursprungliga namnet.

Men jag tycker det är synd att det deskriptiva försvinner, det är ju ändå kvar i de exempel du beskriver. En typ av blixt, en typ av galax, men en typ av hop… det är ju ändå en typ av stjärnhop vi pratar om. Genom ordet klothop bryts nomenklaturans logik, den beskrivande funktionen och tydliga jämförelse mot öppen stjärnhop.

Visst, språket behöver inte vara logiskt heller. Det utvecklas ständigt, och ”det tar vad det behöver” som någon sa, i enslags socialevolution. Men ibland blir det inte bra. (Som här i Skåne där man säger ”vars en” istället för ”var sin” och således ”vars två” istället för ”två var”.

Jag kommer garva hela vägen till graven, bättre så – att vända klåda till nöje kanske.

 

[Fredrik Silow]

Jag tänker så här Timo, på ett sätt är det väl en pseudohändelse, samtidigt är det bra att media får allmänheten att rikta sina blickar upp mot himlen och njuta lite, och förhoppningsvis ställa sig själva lite frågor, bli mer nyfikna osv. Det är bra att de gör detta oftare, för de gör det för sällan nu för tiden – vi lever i en ljusförorenad gasbubbla där navelskådningen har fått oproportionerliga mått i from av ”human centric lighting”och tillåt mig parafrasera human centric screen time. Snart är alla plattjordare.

Dessutom tycker jag det är bra att de kontaktar en så kunnig person som du, istället för en skrivbordsastronom, så jag hoppas de ringer oftare Timo – och att du då känner dig stärkt att ta tillfället i akt att sprida intressant kunskap som kan komplettera ickehändelser. 🙂

Så åter, jag tror det är bra om vår röst hörs oftare, och gärna din.

Du kan ju se det som att du får tillfället i akt att berätta att den snäva uppradandet inte är så vanlig men att det är för en oinvigd en liten njutning att skåda och uppmärksamma en stund efter solnedgången att det där ”faktiskt” är planeter och inte stjärnor. Och vidare…

(Egentligen är ju exempelvis inte en konjunktion särskilt mycket mer intressant heller i modern tid – att skåda – även om det är en riktig astronomisk händelse, men genom att uppmärksamma det kan man prata om vad det innebär, och det föder ny förståelse och i sin tur nyfikenhet om hur allt hänger samman, osv…)

För ärligt talat så är det ju ganska mycket av den där pseudovaran på olika sätt i media nu för tiden. Blodmåne… Supermåne (mer okej)… m.m. Ja, förlåt att jag tog de orden i min mun, men får du radio- eller tv-tid kan du ju få en superchans att ”ta ner dem på jorden” på ett fint sätt. Blodmåne är ju ett uttryck som bara skapar mer mystik, bara för att folk vill ha det istället för vad det egentligen handlar om. Att prata om total månförmörkelse är ju hur tydligt som helst, och finns redan som korrekt begrepp, men det är tydligen inte tillräckligt mediasexigt. Vår tids stora problem. Tyvärr får ju mediavänliga ord snabbt vingar i vår moderna tid. Ord som klothop har till exempel till och med bitit sig fast i delar av astronomin och amatörastronomin, men det är inte ett riktigt ord. Det heter klotformig stjärnhop och inget annat, vad än wikipedia säger, och andra ordlistor som plockat upp det.

Så går det när förenklingslatheten biter sig själv i svansen, någon tyckte att det skulle bli enklare men ingen fattar något istället – blodmåne och klothop…? En blodig måne och en hop av klot? De ursprungliga och korrekta namnen finns och är utomordentliga. Ändå blir det så här.

Då måste vi in och höras, det tror jag är bra.

Kör hårt nästa gång, jag backar dig!

Och du får också gärna bolla över det till mig, om du får utslag.

🙂

 

[Fredrik Silow]

Nice!

[Fredrik Silow]

Tillåt mig vara lite mörk:

Jag känner mig väldigt oviss om att detta kommer sluta väl för ESO. Även om Chile har stiftat nationella lagar/regleringar om ljusföroreningar 22/23 för att skydda bl.a. sina astronomiska investeringar där det finns tydliga restriktioner och en precis praxis för hur belysningen ska genomföras för att minimera föroreningen i närheten av ex. observatorier. Och även om Chile borde värna om sin Europeiska forskningssamarbeten.

AES Group är de som vill exploatera marken utanför Paranal.
Detta genom sitt dotterbolag AES Andes för att bygga en större energistad som kommer att ljusförorena Paranal.

AES största ägare är The Vanguard Group.

The Vanguard Group är Teslas största investerare.

Tesla – Musk – Trump…

EU har hotat Musks intressen på olika sätt genom regleringar.
EU är Trumps nya ickeprobem, axelryckning — ghostning.

Observatorierna i Chile är till stor del europeiska.
Visst har USA har sitt NoirLab bl.a – (f.d. NOAO) – dock ligger det mycket mer långt söderut och påverkas inte av detta ogenomtänkta eller ”bakgenomtänkta” beslut.
Trump et al. vill bygga ett Stor-USA men ett isolerat Amerika, och bryr sig inte vad resten av världen gör och hur de andra stormakterna kommer att roffa åt sig i världen.

Stärka de amerikanska relationerna, försvaga de europeiska.
Chiles planer på förnybara bränslen och förnybar elproduktion är enormt ambitiösa. Så vem kommer att vara deras viktigaste kompis i de satsningarna?

Vem vet, det kanske finns en bakomliggande drivkraft att förstöra totalt för den europeiska forskningen och de europeiska samarbetena med Chile. Och även om det inte finns en sådan uttänkt strategi, tror jag verkligen inte att påtryckningar på AES projekt och Chiles regering om att ”detta förstör för Europeiska forskningsintressen” kommer att rubba exploateringen en millimeter, dels p.g.a. ovan ägarintressen och politik och dels p.g.a. följande:

Ur ett Chilenskt statligt eller affärsmässigt perspektiv är Atacama främst en källa till naturresurser. Koppargruvorna driver Chiles ekonomi, litiumfyndigheterna är enorma, och nu planeras export av ännu fler resurser, inklusive ammoniak, från en ny hamn. Dessutom erbjuder solen och vinden nästan obegränsad energipotential.

Att offra allt detta för några utländskt ägda observatorier är osannolikt.

Om jag har rätt, hoppas jag verkligen att Chiles ljusföroreningsregleringar kommer att slå igenom med full kraft och skydda anläggningarna åtminstone ur den synvinkeln.

Men jag hoppas jag har fel.
Snälla – någon – säg att jag har fel.

 

[Edit 1:

Se artikel Sky&Telescope: https://skyandtelescope.org/astronomy-news/will-chilean-observatory-lose-its-dark-skies/

”As soon as ESO learned of the plans in August 2024, the organization reached out to AES, Barcons recounts: ‘We showed them that the impact, based on sophisticated models of light pollution, is going to be very serious on the observatory sites. And we told them that if they moved away to 50 kilometers, according to the simulations, we will be safe.’ Nonetheless, AES submitted the original plans to SEA without changes. ‘They are aware that they’re going to damage us, and they have essentially ignored us.’ ”

Där finns också länk till karta med den planerade placeringen.]

 

[Edit 2:

Utifrån en approximativ bedömning av utbredning för industrikomplexet skapade jag en gif-animering med hjälp av lightpollutionmap.info på ljusspridningen från gruvområdet Minera Guanaco längre västerut, märkte ut Cerro Paranal med en vit prick och placerade ljusföroreningssimuleringen på INNA:s föreslagna position för AES komplex.

 

Minera Guancos komplex täcker en area på 3 km², medan AES sajt kommer vara 30 km². Svårt att bedöma hur mycket ljusstyrka/m² – candela per kvadratmeter (cd/m²) – de kommer att använda jämfört med gruvområdet.]

 

• Det här svaret redigerades för 5 månader av Fredrik Silow.
• Det här svaret redigerades för 5 månader av Fredrik Silow.
• Det här svaret redigerades för 5 månader av Fredrik Silow.

Attachments:

1. 

   Paranal-INNA-lightpollution-sim.gif
   

[Fredrik Silow]

Vilket fint resultat, du är verkligen mästaren av fina bilder (och snygga kompositioner) av lite mer ovanliga objekt! Härligt när IFN-stråken skär diagonalt och galaxerna ligger tryggt inbäddade i typ gyllene snittet.

Och fint resultat på ”bara” 14 tim, hur mycket ligger i luminans?

[Fredrik Silow]

Ja Hans, tyvärr väldigt oroväckande.

Jag fick nyheten ungefär då den lades ut och kände mig helt nerslagen av den (kanske lite överdrivet). Men det är helt obegripligt.

Jag pratade lite med Timo och Johan om detta via mejl för några dagar sedan. Jag hittar inte planen för exakt placering, men gissar att (eftersom det inbegriper en hamn) att det är på den ganska kala, låga och vidsträckta kustplatån rakt västerut från Paranal – det blir mitt emellan de bebyggda områdena med de större orterna längs kusten. Man vill väl hålla produktion av vätgas och grön ammoniak så långt från bebyggelse som möjligt, vilket blir precis där, om man ska ha en hamn i direktanslutning för transporten av bränslen till framför allt sjöfartsindustrin.

Frågan är om medvetna nationalekonomiska prioriteringen har styrt detta, eller om man inte inser att man sågar av en av de grenar man sitter på. Chile satsar oerhört mycket på sol- och vindkraft och andra förnybara energikällor. Samtidigt har de satsat länge och långtgående på sina världsunika observatorierparker på världens torraste och mörkaste platser och bundit långtgående internationella band och förbund.

Hoppas inte sista ordet är sagt.

[Fredrik Silow]

Tack Hans!

Det var bra att äntligen få ut de här orden i etern, även om jag missade några poänger och sa (lite) fel på några saker så hoppas jag att detta gick de flesta förbi och att huvudsaken kom fram.

Och även om det är saker som sagts förut av andra, så tror jag att det behöver sägas om och om igen och i många fler olika sammanhang. Det kommer ta lång tid att spotta den här stenen ihålig, men det händer saker – långsamt.

[Fredrik Silow]

Julen är utkastad, det nya året har fått en rivstart – äntligen kan vi utse Månadens bild för december 2024 – Jupiter och Ganymedes i en transit! Fotograf: Hans Hilderfors.

 

Vi har fått in otroligt många fina bidrag under december och det var som vanligt inte ett lätt jobb. Vi fastnade för Hans fantastiska bild av solsystemets gigant tillsammans med solsystemets största måne – en stämningsfull hyllning till höjdpunkten av årets apparition. Jupiter har ju dominerat himlen under hösten och vintern. Den 6 december, några dagar efter att bilden togs, var Jupiter som närmast oss och som störst på himlen (även om skillnaden i vinkeldiameter dagarna emellan inte ens gick att avgöra i ett teleskop). Och den 7 december var Jupiter i opposition, då den också nådde sin högsta altitud på natthimlen.

Den 1 december tog Hans den här bilden kl. 20.25 – 20.28 (UT), ungefär mitt i den omkring två timmar långa transiten. Längst ner mot Jupiters södra polarområden som bakgrund syns Ganymedes svagt medan dess skugga framträder som en skarp, svart fläck lite längre till höger i bild.

Stort grattis till Hans, @hans-hilderforstelia-com – en imponerande fångst och gedigen efterbearbetning!

Direktlänk till bilden och dess diskussionstråd.

 

Fortsätt lägga upp era bilder, nu börjar vi med Månadens bild under 2025. Och så ska vi ju snart även vaska fram en vinnare av Årets bild 2024 från de 7 vinnarna av Månadens bild. Hur lätt blir det? Tur att denna först ska avslöjas i Telescopium nr 1 2025, i mitten av mars. 🙂

 

/Fredrik Silow
för Nattmolnetredaktionen

. . .

Varje Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till Årets bild som vi utser i samband med nr 1 av Telescopium varje år. Läs mer om Månadens bild och vad som gäller i första inlägget i denna tråd.

 

[Fredrik Silow]

Otroligt fin nybearbetning! För visst är det?

[Författare]

Inlägg