Fotometrisk mätning av SN2023ixf med ASTAP
- Detta ämne har 26 svar, 4 deltagare, och uppdaterades senast 23-05-30 12:23 av
.
-
Det är svårt att korrigera sig själv när man är ny. Jag frågar därför er om någon kan kasta ett öga på följande och kontrollera om resultatet verkar med andra mätmetoder överenstämmande.
Nedan är en genomgång av mina enskilda bilder (ej stackade) från natten mellan 25-26 maj då jag under varierande bakgrunsljus fotade M101 med syfte att fånga SN2023ixf.
Jag försöker nu mäta ljusstyrkan hos SN och har därför mätt på den gröna kanalen enbart. Jag får av ASTAP då följande rapport:
Jag undrar:
- om resultatets variation är inom acceptabla gränser,
- om resultatet är korrekt
- om jag borde göra något mer eller på annat vis än vad som framgår och
- jag tar gärna emot alla typer av kommentarer.
Jag har för övrigt testat att stacka bilderna först och sedan mäta, resultatet blev då mag. 11.347.
#TYPE=AAVSO EXT BAA V1.00
#OBSCODE=
#SOFTWARE=ASTAP, photometry version 1.0.2
#DELIM=tab
#DATE=JD
#OBSTYPE=CCD
#LOCATION= 58.3533333333333 13.14 80.0
#TELESCOPE=TS ONTC 808
#CAMERA=ATR3CMOS26000KPA
#
-
Det som jag kan konstatera är att magnituden verkar mycket bra!
Borde gå in som TG-mätningar i SVO. Du behöver då en SVO-signatur, det är Thomas Karlsson som ordnar sådana.
Stjärnans namn i SVO är:
SN2023ixf
(dvs inga mellanslag i namnet)
Attachments:
-
Att få en observatörssignatur från SVO kan vara första steget rakt ner i det så kallade variabelträsket, så det gäller att se upp. 🙂
Variabler ligger ju inne i astronomins centrala del och är ett jättestort och viktigt forskningsområde. Yrkesastronomer och amatörastronomer arbetar där sida vid sida. Ofta är det fackastrononomerna som svarar för spektroskopi och teoretisk utvärdering, medan amatörastronomerna står för en stor del av det fotometriska underlaget, antingen genom visuella magnitudskattningar eller genom mätningar på fotografier.
—- Variabla stjärnor är beroendeframkallande!
-
Oj, det låter spännande, då får vi hoppas att det går att ordna med en sådan signatur 🙂
Edit: inläppt 🙂Nu verkar ju bitarna falla på plats och som det ser ut så fungerar ju fotometrin bra också. Jag behöver dock testa vidare mot några väl kända variabla stjärnor för att känna mig trygg i att mina mätvärden blir korrekta. Det vore ju en skam att uppge felaktiga värden till en seriös mottagare.
Har du några förslag som jag kan mäta? Jag har öppen himmel medurs från norr till söder men kn ha svårt att mäta åt väster.
-
Får jag be er kasta ett öga på följande innan jag rapporterar in till SVO?
Detta är gångna nattens mätningar, grön kanal, kalibrerad med flats och bias.
Jag har valt två i ljusstyrka närliggande stjärnor som referenspunkter och därefter kalkylerat magnituden på SN bild för bild.
Vid rapport kommer jag välja ett genomstnittsligt värde.
Detta är en AAVSO rapport – ska jag ändå ange mitt observatörssignatur?De referensstjärnorna som angivits, kan de ha den beteckningen? Det är en automatisk beteckning som jag gissar hör till stjärndatabasen.
Jag har för övrigt tillsett att mina bilder från och med nu märks med UTC-tid istället för lokal tid.Jag bifogar också stackad bild från natten.
-
-
Hej!
Kul! Det finns hur mycket som helst att göra! Jag är precis hemma från det femte europeiska variabelmötet i Barcelona, EVS5, där jag fick höra om ett projekt som kanske skulle passa dig också – man kan använda DSLR bara man separerar kanalerna och hanterar dem separat. Kolla in här:
En rätt kul sak med det här projektet är att det handlar om unga stjärnobjekt, som tenderar att ligga i områden med gas = nebulosor – och som är såna som man brukar fota för att göra snygga djuprymdsbilder. Så här kan man slå två flugor i en smäll – göra snygga bilder men skicka också in bilderna till projektet 🙂
Magnus
-
Det handlar egentligen om ett smörgåsbord där det bara är att välja och vraka. Jag tror dock att du med DSLR bör undvika mycket röda stjärnor (miror osv), för sådana vill man helst ha fotometriska standardfilter (som BVRI) eller visuella skattningar.
Nedan har jag lagt in några kartor med nordligt liggande kvasarer, vad tror du om det? De lämpar sig bra för DSLR, gröna kanalen. Kan observeras varje natt om vädret tillåter.
Kartorna omfattar 20×20 bågminuter och har norr uppåt. Data om kvasarerna finns på kartorna. Alla kvasarerna finns i SVO.
Detta bara som ett litet förslag.
Attachments:
-
-
En karta 2×2 grader för RR Lyr ges nedan, plus detaljer för jfr-stjärnorna. Allt sådant kan man få via AAVSO:s kartmaskin VSP:
-
Jag tycker dina mätningar ser förträffliga ut. Och att supernovan skulle försvagas med någon hundradels magnitud från en natt till nästa känns mycket sannolikt.
När det gäller det praktiska hanteringssättet vid fotometriska mätningar så är jag okunnig, jag har alltid varit en visuell observatör. Men i sektionen finns ju flera mycket erfarna fotometriker som kan det mesta om den saken!
-
-
Ja, jag experimenterar ju fortfarande för att försöka orientera mig och hitta en rutin. Jag fotade M101 för att få en bild och har därför 20 talet bilder från natten mellan 25-26 maj och likaså från den gångna natten, samma sak.
Jag har i syfte att förstå om mätvärdena håller god kvalitet valt att mäta och jämföra de två nätterna samtidigt istället för natt per natt. Jag kan konstatera att jag är nöjd med att spridningen de två nätterna emellan verkar vara ungefär lika stor. Jag kan också se att resultatet ligger väldigt nära varandra mellan de två nätterna vilket också är betryggande.
Magnituden räknas ut av ASTAP med många stjärnor, säkert 50-100 stycken i bilden. Men jag kan som jämförelse av resultatet välja en stjärna som också ritas upp i grafen. Och av någon anledning verkar jag kunna ha två jämförelser utöver den variabla stjärnan som man egentligen är ute efter. Det är säkert inte så man ska redovisa resultatet men det ger mig en fingervisning om att mätningarna är tillförlitliga eftersom även dessa håller en låg spridning både på en och samma natt och två nätter emellan.
Jag har också sett att jag kan få fram databasens magnituder för de enskilda stjärnorna i ASTAP och kan på så vis jämföra med det uppmätta värdet för stjärnorna omedelbart. Det kan skilja +/- 0.1 mot databasens värde men med tanke på mängden stjärnor som används vid mätningen så tror jag de felen jämnar ut sig när man beräknar magnituden för variabeln.
Kort sagt kan jag känna att är ganska trygg i att jag har landat i en mätrutin som ger ett resultat jag vågar dela med mig av. Jag har nu registrerat mina två mätvärde av SN2023ixf i SVO 🙂
Attachments:
-
-
Hej!
Jag har bara använt ASTAP för att mäta en enda gång så jag är rätt osäker på hur det funkar. Men som jag förstår det, så väljer du ut en variabel (var) en jämförelsestjärna (Comp) och en 3:e (3), right? Det den sen gör är att den jämför variabeln med Comp och 3 – och så får du ett värde från det. Hur de andra mätningarna funkar – när man får ett värde på varje stjärna som kan stämma bättre eller sämre med databasen – det fattar jag inte, men det är nån slags mätning av flux som ASTAP gör, tydligen. Men: den kan du inte lita speciellt mycket på.
Man ska ha databasen V50, och BARA den, markerad för att kunna göra fotometri. Har du det? Då är magnituderna i V-bandet och inget annat, och det är det som funkar här (ASTAP kan inte göra fler-filter-fotometri, vad jag förstår).
Du får alltså en viss spridning av variabelns magnitud mellan olika mätningar samma kväll, det är så man ska tolka din graf, right? Kan du i så fall också göra en graf med din valda Comp-stjärna och din valda 3-stjärna? (man får ju värden i Photometry-fliken – går de att exportera till Excel tex?) Det vore mycket intressant att se hur se ser ut. Det är inte osannolikt att novan flimrar lite, men jag har inte kunnat se mycket flimmer på andra novor i alla fall. Du har en variation på som mest 0,04 mag om jag läser rätt. Om magnituden för Comp och 3-stjärnan visar samma variation, ja, då är det nåt med bilden. Om de däremot är helt stabila eller visar mindre variation så är det variabeln som flimrar.
Den där slags grafer, där man har både variabeln och sina jämförelsestjärnor, är ett vanligt sätt att kolla kvaliteten på en mätning när man gör flera exponeringar tätt, dvs en tidsserie. Både AAVSOs verktyg VPHOP och det där Lesvephotometry som jag använder, gör såna grafer som standard (för tidsserier).
Makes sense?
Magnus
-
Tack att du tar tid att svara!
” Det den sen gör är att den jämför variabeln med Comp och 3 – och så får du ett värde från det.”
Nej, så förstår jag det inte. Det två andra stjärnorna har ingen betydlese för sljälva beräkningen av magnitud, de är enbart makrerade helt frivilligt från min sida för att kontrollera att den beräknade magnituden är rimlig. De två kunde lika gärna lämnats ut och jag frå samma resultat i magnitud ändå.“Man ska ha databasen V50, och BARA den, markerad för att kunna göra fotometri. Har du det?”
Ja, det är den som ligger till grund för beräkningen, inget annat.(ASTAP kan inte göra fler-filter-fotometri, vad jag förstår).
Det vet jag inte men jag extraherar den gröna kanalen ur mina kalibreradebilder och när det görs får bilderna beteckningen “TG”. Jag kan också välja att extrahera den röda eller blå kanalen men det har jag inte brytt mig om.“Du får alltså en viss spridning av variabelns magnitud mellan olika mätningar samma kväll, det är så man ska tolka din graf, right?”
Ja, det stämmer, men spridningen i magnitud är ganska liten, ungefär +/- 0,02 (total spridning är alltså 4 hundradelar).“Kan du i så fall också göra en graf med din valda Comp-stjärna och din valda 3-stjärna?”
Ja, det går bra, kommer här. Jag valde att enbart visa gånga nattens bilder.Med ditt resonemang så verkar det uppenbarligen som att alla stjärnor flimmrar tillsammans, alltså inte enbart variabeln. Däremot kan jag mella de två olika dagarna (nästan 3 dygn isär) se en sänkning av magnitud i variabeln som inte syns i de två andra stjärnorna som ligger kvar på sina respektive värden. Det är en sänkning på 0,01 i medelvärde så den är mycket liten.
Först, jag valde dessa stjärnor som “check” och “3” (gul text).
För information, så här ser V50databasens värden ut för “Check” och “3”.
Detta blir sedan resultatet efter ASTAPS analys:
Och när jag skapar en rapport i ASTAP ser den grafen ut så här:
-
-
-
Ber att få gratulera till dina första variabelobservationer!
Du har precis rätt inställning när det gäller denna resultatinriktade och fascinerande del av astronomin. Mycket handlar om rent hantverk, man hittar gradvis en metod som passar en själv och som ger bra resultat.
Någon har skrivit att variabelastronomi är den gren inom naturvetenskapen där amatörer har bidragit allra mest till vår kunskap. Förmodligen skulle ornitologer inte helt hålla med, men ändå!
För egen del kan man säga att jag började med att bli intresserad av variabler och först därefter av astronomi i allmänhet, för de flesta är det väl tvärtom. Men i takt med att variabelintresset växte så lärde jag mig förstås också om andra delar av astronomin.
Den som börjar med filateli (det har jag aldrig gjort) brukar nog starta med att samla ”hela världen” men upptäcker efter ett tag att allt blir mera givande om man istället satsar på en särskild typ av frimärken. Då kan man gräva lite djupare. Ungefär samma sak med astronomi: det blir mera spännande med fokusering.
– Det finns förresten stora likheter mellan seriös fågelskådning och observation av variabla stjärnor. Samma inställning bland utövarna. Även om jag aldrig utövat ornitologi så känner jag mig befryndad med dem som gör det.
På gamla Astronet (föregångaren till Nattmolnet) finns många spännande variabeltrådar. Här är en av mina favoriter, den omfattar ett antal sidor och utmynnade i en artikel i JAAVSO.
http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=6554
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
