M6 från Skåne

[Johan Warell]

Natten till igår gjorde jag en observation som jag tror att bara Mikael Anderlund har gjort tidigare, nämligen av stjärnhopen M6 visuellt.

M6 “fjärilshopen” är det näst sydligaste av Messierobjekten. Den är synlig kring midnatt från sydligaste delen av landet bara en kort period kring och efter midsommar. Totalmagnituden är 4,2 och den ljusaste stjärnan har magnitud 6,0. Från min horisont kulminerar den på en höjd av 2,5 grader, men himlen är förstås ganska ljus mitt i sommaren. Det måste också vara en molnfritt lågt i söder och en exceptionellt transparent atmosfär för att se hopens stjärnor.

Natten 28/30 juni hade regn rensat luften på dis och damm och det var dags (efter flera års mentala förberedelser) att pröva lyckan. 52 cm reflektorn gjordes klar och riktades in mot Antares som kom och gick mellan tunna molnslöjor samtidigt som den ljusa månen gömde sig mellan valkmolnens flak lågt i sydost. Efter upplinjering riktades tuben mot M6 och där var den, utan någon som helst dramatik. Med 22 mm Panoptic, som ger 100x förstoring och ett synfält av 40 bågminuter, sågs sju glimrande suddiga stjärnor över större delen av synfältet. Klockan noterades till 01.00, alltså som mörkast, med SQML 18,1 vid M6 och 18,9 mot himlens mörkaste del.

Den ännu sydligare och ljusare hopen M7 borde också vara möjlig att nå härifrån. Den kulminerar på 0,3 graders höjd och har en totalmagnitud av 3,3. Den ljusaste stjärnan har mag 5,6 och här finns en handfull stjärnor av mag 6 eller ljusare. Så långt söderut måste förstås den astronomiska horisonten i princip gå ner till havet, så det kan vara omöjligt även om havet kan ses nästan i söder från mitt observatorium. Synlighetsperioden är ännu kortare än frö M6 och nu är det för sent att testa i år, så det får bli en annan gång när transparensen är bästa möjliga.

Johan

• Detta ämne redigerades för 3 år sedan av Johan Warell.

[Torbjörn Holmqvist]

Fin fångst Johan 🙂

Grattis till en mycket ovanlig och kul observation från Sverige! Så vitt jag känner till så är det bara Mikael och du som har lyckats med detta. Det gäller verkligen att vara på rätt plats vid rätt tillfälle.

Jag gjorde ett försök före gryningen från Beddingestrand när vi hade träffen där nere men lyckades bara se de vita topplanternorna på ett fartyg ute på Östersjön. Det skulle vara roligt att försöka sig på detta igen någon gång men det är lättare sagt än gjort för min del…

Hälsar Torbjörn

[Hans Bengtsson]

Roligt att läsa!

Minns att jag för många år sedan skrev ett inlägg på Astronomiguiden om de sydligaste Messier-objekten som kan ses från Sverige, men jag tror att ingen vid den tiden hade rapporterat M6. Det var nog Mikael Anderlund som kom först:

http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=6217

[Mikael Anderlund]

Härligt inspirerande rapport! Och kul att vi är två som fångat M6 från våra breddgrader.  Nej det var inte lätt att få den kryssad och värre är det med M7, den har jag inte fångat. Jag kommer ihåg att jag tyckte också M54 och M55 var besvärliga i horisont diset. Kanske vi kan göra  M7 tillsammans Johan? Rätt väder och rätt tid så borde vi ta de nordliga stjärnorna i hopen.

[timokarhula]

Intressant rapport.  Från Öland är klothopen M55 i Skytten det sydligaste Messier-objektet som jag sett från Sverige, δ = -30°58’.  Kunde inte se några enskilda stjärnor i M55 med 12-tummaren och 47x förstoring.  Hopens höjd var då 2°.7.  Från Västra Australien har jag upplöst hopen till centrum med 10 tum och 250x.  I juni 1996 kunde jag från 3500 meters höjd i Anderna i Peru skymta M55 med blotta ögat!

Läste en gång att en amatör lyckades se både M6 och M7 från Skottland.  Kan tyvärr inte hitta länken nu till hans observation.

/Timo K

[Hans Bengtsson]

Om vi utgår från Lindby-observatoriet skulle fältet (med söder uppåt) vid M7 se ut som på kartan nedan vid passagen exakt i söder. Den teoretiska horisonten ligger längs med kartans övre kant. Positionen utgår från refraktion 30 bågminuter.

Mitt i kartan finns en av de ljusaste stjärnorna i hopen, V0906 Sco. Utan refraktionens hjälp ligger stjärnan (med hänsyn tagen även till precessionen) 12 bågminuter under horisonten, men med refraktion 18 bågminuter över.

Så oerhört nära horisonten blir förstås extinktionen (utsläckningen av ljus) mycket stor.

Ibland kan refraktionen vara större än 30 bågminuter men sådana förhållanden är nog inte riktigt lämpliga när det gäller att se svaga stjärnor.

 

 

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   2F9E63AB-EC85-40F3-9184-A57E95EB97EA.png
   

[Johan Warell]

Tack för kul respons! Ja det är ju egentligen inget svårt att se en såpass ljus stjärnhop 2-3 grader över horisonten. Det som gör det knepigt är den ljusa natthimlen plus kravet på låg extinktion och avsaknad av moln just där vid rätt tid. Svårt att pricka in.

Vi testar M7 nästa sommar Mikael! Men extinktionen är nog minst ett par magnituder ytterligare än vid M6 så även en stjärna av mag 6 blir svag i teleskopet.

Mull of Galloway ligger på 34d38’ så därifrån Borde båda vara en baggis 😆 Nästan en hel grad söder om sydkusten ju.

Johan

[Johan Warell]

Natten som gick gjorde jag ett nytt försök på M6 med min 40×100 bino och kunde efter stjärnhoppning från Antares se den utan större problem.

M6 var finare än i T52-an för tre år sedan eftersom synfältet var större, ca 1,8 grader. Jag räknade till 10 stjärnor varav den svagaste var av mag 8,5. Samtliga svaga och den svagaste en utmaning, bara synlig tidvis mot den blå himlen. Tiden var 2250 UT 21 juni.

SQML var 17,8 vid hopen och 18,6 kring zenit, tillräckligt mörkt för att ana Vintergatsbandet i Svanen. Solhöjd -10,3 grader.

Jag gjorde därefter ett försök på M7 som kulminerade 2301 UT, men det behövs större apertur för att se den. Hopen låg precis över horisonten som är mycket låg i den riktningen. Dess centrum kulminerar på alt 17’ och dess nordligaste ljusa stjärna på 51’, mag 6,1. Dock inga stjärnor som kunde anas, trots mucket fin transparent himmel mot söder och frånvaro av moln. V453 Sco på dek -32,5 blev det sydligaste objektet.

Avslutade denna fina sommarnatt med M57, M27 och en grynig M13, följt av några variabler varav SS Cyg var i utbrott (9,9). Fladdermöss susade över huvudet och grodor kväkte i Dybäcksån. 11C och helt stilla.

[Författare]

Inlägg