Jupiter och Io transit under dåliga förhållanden

Hem › Astrofotografering › Planetfoto › Jupiter och Io transit under dåliga förhållanden

Visar 2 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • 19 september, 2023 kl. 03:26 #6159
      PeterR
      Deltagare

        Den 14:e ville jag fånga Ios passage framför Jupiter.
        I normala fall skulle jag ha använt min 4x PowerMate som ger f/19 men förhållandena var riktigt dåliga så jag satte på en 2,5x PM istället som ger f/12 och 3.000 mm.
        Med så här kraftig turbulens är det svårt att veta var bästa fokus ligger samt optimala korrektionen av ADC:n.
        Jag tog 23 sekvenser på 2.000 frames var under en timme sedan var jag tvungen att avbryta på grund av slöjmolnen som passerade och tätnade.
        Resultatet efter stackning var inget vidare med ful kantstuds på höger sida där Io inträdde framför den stora röda fläcken GRS.
        Så jag deroterade filerna i Winjupos och kombinerade dem sedan i Photoshop med mina stackade filer.
        Trots de dåliga förhållandena tycker jag att slutresultatet blev över förväntan.
        Jag jobbar även på en animation som jag kanske kan lägga upp framöver.
        Filmen visar några frames från en av sekvenserna som sedan tonar över i slutbilden efter alla ovanstående stegen i bildbehandlingen.

        /*Peter R

        Objekt: Jupiter
        Objekttyp: Planet
        Teleskop/objektiv: CT-10 250 mm f/4,8 Newton från OrionOpticsUK
        Montering: iOptron CEM60-EC
        Kamera: ASI462
        Ytterligare utrustning: TeleVue PowerMate 2,5x, ASI ADC
        Plats: Centrala Stockholm
        Mjukvara: oaCapture 1,8
        Filter: L
        Fotograf: Peter R
        Lokalförening: Uppsala AmatörAstronomer (UAA)
        Datum (UT): 2023-09-14 UT
        Tid (UT): 21:11 UT
        Exponeringstid: Olika
        Bildbehandling: AS3, Photoshop, Winjupos
        Autoguidning: Nej
        Bildens orientering: Syd uppåt
        Väder: Slöjmoln, fukt och mycket turbulens

        • Detta ämne redigerades för 3 år sedan av PeterR.
        Attachments:

        1. Stack-03.gif

      • 19 september, 2023 kl. 16:05 #6163
        timokarhula
        Deltagare

          Intressant bildsekvens.  Hur kommer det sig att månskuggan är klart större än Io själv?  Om skuggan låg nära randen skulle skuggan ha varit bredare än månen men skuggan ligger nära centralmeridianen.

          /Timo K

        • 19 september, 2023 kl. 21:32 #6164
          PeterR
          Deltagare

            Jag tror att det är 2 faktorer som har samverkat och förstärkt varandra:

            Om man tittar på den dallrande delen av animationen så ser man att skuggan ser ut att svälla och Io ser ut att krympa när den dallrar mot den mörka bakgrunden. Det andra är en bildbehandlingseffekt att det mörka sväller på bekostnad av det ljusa som krymper när man skärper digitalt en oskarp bild

            I bilden nedan har jag ersatt Io och dess skugga med 2 exakt lika stora cirklar. Skuggan har jag fyllt med svart och Io har jag fyllt med färgen från ursprungsbilden men också lagt en svag uttoning då ljuset kommer från höger. På bilden i mitten har jag lagt på oskärpa för att simulera turbulensen och på bilden till höger har jag skärpt denna oskarpa bild. Då ser man att skuggan har svält och Io har krympt.

            Hade det varit bättre förhållanden så tror jag inte att skillnaden i storlek i slutbilden hade varit lika påtaglig.

            • Det här svaret redigerades för 3 år sedan av PeterR.
            avatar
        • Författare
          Inlägg
        Visar 2 svarstrådar
        • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.