DDE 42 variabel utan period?

Det är kanonbra att du utnyttjar dina bilder till fullo!

Jag har nu i SVO lagt in stjärnan med samma namn som den har i AAVSO:

DDE 42

(med mellanslag efter DDE)

Många variabler är icke-periodiska, men ibland kan en period finnas även om ingen tidigare känt till den. Förmodligen saknar DDE 42 period, men det är kanske ingen som undersökt saken.

Frågan om att göra periodanalys överlämnas med varm hand till Thomas eller annan som kan detta.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

Jag använder programmet Peranso för periodberäkning, se https://www.cbabelgium.com/peranso. På AAVSO finns gratisprogrammet VStar som är ett annat program för periodberäkning. I princip fungerar programmen så här:
– Ladda in en, eller flera, uppsättningar av observationer (en lista med observationer med datum och magnitud)
– Välj en start- och slutperiod och hur många intervall mellan start och slut programmet ska testa.
– Programmet grupperar alla observationer för respektive period och beräknar en poäng som talar om hur väl observationerna är samlade för repektive period.
– Perioder med höga poäng kan man sen zooma in på genom att beräkna ett mindre intervall.
– Programmen plottar också upp observationerna i ett fasdiagram (obsarna grupperade med en viss period), som det jag gjorde för NSV 1161. Här kan man visuellt inspektera ljuskurvan för olika period-kandidater.
– Med Peranso kan jag välja att ladda in obsar med klipp-och-klistra från t.ex. SVO eller ladda in från olika databaser från nätet som AAVSO, ASAS-SN och ZTF.

Som Hans skriver är ju inte alla variabler periodiska. Det krävs att det finns något som roterar eller pulserar för att få regelbunda variationer.

Jag tror att den period du hittade nog kan vara rotationsperioden som ger signal.

Via VizieR hittade jag perioden 3.07576 dygn, från ASASSN-data, vilket ju stämmer mycket bra med den period du fann.

Det kan nog behövas studier även med data från andra källor än ASASSN för att vara säker. ASASSN-kamerorna är relativt vidvinkliga och DDE 42 ligger inte så långt över deras gränsmagnitud. Så fotometriska studier med teleskop som ger gränsmagnitud 18-19 eller så skulle säkert avslöja ifall periodiciteten kring 3 dygn finns eller inte.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

https://www.aavso.org/vstar är länken till VStar på AAVSO. Peranso tycker jag är lättare att använda och har fler funktioner, men kostar en slant. VStar är gratis.

Pröva att snäva in intervallet du söker kanske du hittar en bättre period. Slutperioden bör helst inte vara mer än två till tre gånger startperioden. I Peranso finns många metoder att välja mellan, jag tycker att Anova är den som generellt funkar bäst.

Resultatet du fick för DDE 42 verkar troligt. Men man hoppas ofta att hitta en lite tydligare signal. Det är i såna här fall man säger “mer data behövs”.

Nedan finns info om kända variabler vid NGC 1333, med endast ASASSN-data 2018-2020 som bas. Jag har satt NGC-objektets position till 032911.3+311836 och valt radie 1 grad.

Namnet på den katalog jag använde är i VizieR:

II/366/catalog

Man får upp den info man beställt genom att fylla i som klippet nedan visar, samt trycka GO. Längst till höger får man då också länkar till diagram.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

Det finns två fina Algol-variabler vid NGC 1333, jag har markerat dessa med röda pilar på kartan nedan. Båda har korta perioder och distinkta minima. Lämpar sig jättebra för tidsserier, dvs täta obsar under några timmar, och sedan upprepning av tidsserier andra nätter.

ASASSN-data (V-magnitud) visas i fasdiagrammen. Observera att fas noll (som är lika med fas 1) inte är kopplad till minima i dessa diagram, av någon anledning.

De båda stjärnorna finns ännu inte registrerade i SVO, men det kan förstås göras snabbt och lätt om det blir aktuellt med några obsar av dem.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

Petter, pröva att dra i den streckade linjen som markerar bästa perioden i PerWin-fönstret i Peranso till den period Hans fann hos ASAS-SN och se hur din kurva då stämmer med deras. Om man bara har korta segment av en ljuskurva är lätt att man kan hitta falska perioder. För variabler med så här korta perioder behövs det oftast många mätpunkter från olika nätter eller några längre tidsserier (flera timmars) för att man ska bli säker på rätt period.

Med det sagt så har inte ASAS-SN visat sig ofelbara, men deras kurvor för de här variablerna ser rätt övertygande ut.

Petter,

Om vi glömmer bort den nordliga av de två algolerna (eftersom den inte finns på dina bilder) och kallar den sydliga CSS (den finns ju i CSS-katalogen) så lägger jag märke till en sak:

Perioden för CSS enligt ASASSN-data är 1.0357727, vilket vi kan avrunda till 1.036 dygn.

Den kortare perioden som du hittade är 0.25913, vilket vi kan avrunda till 0.259 dygn.

0.259 x 4 = 1.036

Det är nog ingen slump att din period är precis 1/4 av ASASSN-perioden. En misstanke man faktiskt kan få är att perioden egentligen är ca 0.518 dygn, och att det som i ASASSN-data ser ut  som en sekundärförmörkelse egentligen också är en primärförmörkelse, och att det är felmarginalerna i ASASSN som skapar en bild av ett rejält djupt sekundärminimum. Sekundärförmörkelsen är kanske ganska liten (bara ca 0.2 mag).

Det skulle vara intressant med nedladdning av ASASSN- data och test med period ca 0.518 dygn! Magkänslan säger mig att det är den korrekta tolkningen, men jag har haft fel förr … vad som behövs är bevis i form av ett antal fotometriska tidsserier (gärna några timmar långa) med hyggligt stor tidsmässig separation mellan serierna.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

Snyggt jobbat!

Tills vidare håller jag på 0.51806 dygn som period, med de diagram du ger som underlag. Eller om den publicerade perioden faktiskt stämmer? Vore jättebra med några fler tidsserier för att få klarhet.

Problemet med perioder som ligger nära 0.5 eller 1.0 dygn är att obsar under olika kvällar tenderar att ge data vid samma fas av kurvan. Men i det här fallet blir det trots allt en gradvis förskjutning, eftersom perioden dessbättre tycks skilja sig något från exakt ett halvt eller ett helt dygn.

Edit:

Stjärnan finns nu i SVO med samma namn som i AAVSO:

CSS_J033013.8+311649

Observera understrecket efter CSS.

Thomas:

Det finns sedan tidigare en stjärna i SVO där namnet skiljer sig från AAVSO: CSS J213715.9+071511. Ska finnas understreck för att matcha med AAVSO.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

Jag har bytt namnet på CSS_J213715.9+071511 nu. Om perioden är 0.518 har den bara primärt minimum utan synligt sekundärt minimum. Och förmörkelsen varar ca. 30% av cykeln. Jag tror nog mer på 1.036 som period. Det blir då två lika starka minimum och som vardera varar 15% av omloppstiden.

Ja det stämmer nog. Det snygga fasdiagrammet som man får med P/4 i Petters obsar kan vara en effekt av att endast en begränsad del av hela periodlängden har täckts.

Sekundärminima kan ju ibland vara lika djupa (inom mätfelen) som primärminima. Och ibland syns inget sekundärminimum alls.

Vanligast är dock att noggrann fotometri kan avslöja att vartannat minimum är aningen djupare även när skillnaden i djup är liten.