Meteorastronomi, några grunder

Såhär i perseidtider (max förväntas natten 12-13 augusti) kan det vara lämpligt att påminna om några grunder i meteorastronomi, som är ett ämne som brukar falla mellan de flesta stolar.

Allra först behöver vi veta de basala definitionerna. Dessa har publicerats av IAU, den internationella astronomiska organisationen, som är styrande i dylika frågor. Se bifogade klipp!

Särskilt att märka:

– METEOR är ett ljusfenomen (”stjärnfall”). En meteor har en ljusstyrka och ett utseende när den projiceras mot himmelsbakgrunden. Däremot har en meteor ingen storlek eller massa.

– BOLID är en meteor med absolut magnitud ljusare än -4. En extremt ljus bolid kallas SUPERBOLID.

– METEOROID är den fysiska kropp som vid färd genom atmosfären ger upphov till en meteor. En meteoroid har en storlek och en massa.

– METEORIT är det nya namn en meteoroid får om den skulle överleva färden så långt ner att den kommit in i den mörka banan och alltså bromsats upp så mycket att den inte längre lyser. Rent formellt behöver en meteorit ännu inte ha nått marknivå för att kallas meteorit, men normalt kan man ju inte se en meteorit innan den kommit ända ner (förutom ett fall i Kanada där en meteorit fångades strax före nedslag med övervakningskamera i en trädgård).

Några goda länkar följer nu.

Den internationella meteororganisationen IMO:

https://www.imo.net/

Den årliga IMO-kalendern:

https://www.imo.net/resources/calendar/

Vi har också eMetN:

På engelska Wikipedia förklaras ZHR. Glöm dock vad som där sägs om seeing, det är inte seeingen som avgör vilken gränsmagnitud man har.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Zenithal_hourly_rate

När man använder Paul Schlyters utmärkta ZHR-kalkylator behöver man inte räkna själv, det är bara att fylla i!

https://stjarnhimlen.se/calc/zhr.html?fbclid=IwAR31nET7krofTY3CZLx20jlcvspjzFUyv4odvuzFzUXhR0Qb3Kk7aBloBgw

ZHR från IMO kan följas här, baserat på traditionella visuella obsar:

https://www.imo.net/members/imo_live_shower?shower=PER&year=2025

ZHR-data från MeteorFlux, med fotograferingar som grund, brukar ge högre värden. Känns som om de två systemen inte är fullt kalibrerade mot varandra?

https://meteorflux.org/rt#GEM

Det norska övervakningsnätet är fantastiskt väl fungerande!

https://norskmeteornettverk.no/meteor/

Det svenska nätet har väl inte helt klappat ihop, men nästan:

https://www.astro.uu.se/~meteor/

Några avslutande ord i detta inlägg:

– ZHR-värdet för en svärm är nästan alltid högre, ofta väldigt mycket högre, än det antal meteorer man kan se. Detta beror på att radianten inte ligger i zenit, och på att vi väldigt sällan har gränsmagnitud 6.5.

– Det är roligare att se meteorer från sidan än face-on. Alltså är radianten ett område på himlen som ger korta och inte särskilt praktfulla spår. Titta gärna åt något annat håll istället.

– Mörkast himmel är alltid bäst!

– Ifall en meteorsvärm har radianten under horisonten ser man inga meteorer från den svärmen. Ungefär som man inte ser månen om den inte är uppe. Vi bortser då från marginella effekter av refraktion. Detta påpekas särskilt med tanke på att Leoniderna i november inte kan ses på kvällen. Halva Norge gick för många år sedan ut och spanade en klar novemberkväll eftersom detta hade rekommenderats på tv. Inga leonider sågs då av förklarliga skäl.

• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.