Flarestjärna i riktning M33

Etiketter: Foto på aktuell dvärg i smalband.

Detta ämne har 8 svar, 3 deltagare, och uppdaterades senast 22-12-16 20:38 av Hans Bengtsson.

Visar 5 svarstrådar

Författare

Inlägg
20 november, 2022 kl. 16:56 #2137
Hans Bengtsson
Deltagare
Detta mycket intressanta meddelande anlände för en liten stund sedan.

Edit:

Kanske ingen supernova trots allt? Snarare en stjärna i vår galax som råkar ligga i riktning M33 och som fått ett utbrott.

Edit 2:

Det är en närbelägen röd dvärg som fått en flare. Trådrubriken ändrad.

PSP项目 PSP22aj = TCP J01350893+3031503 ? 变星
- Detta ämne redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
- Detta ämne redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
- Detta ämne redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
- Detta ämne redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
- Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
- Detta ämne redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
Attachments:
23 november, 2022 kl. 23:22 #2160
davhei
Deltagare
Hans,

Har du sett någon uppföljning på det här objektet?

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE
24 november, 2022 kl. 09:39 #2161
Hans Bengtsson
Deltagare
Den första rapporten tydde på en supernova på uppgång i M33. Men när jag sedan kollade VizieR och på POSS-bilder så visade det sig att det handlar om en röd dvärg som fått en flare, dvs en UV Ceti-stjärna. Identifikationen som ”UV candidate” har alltså inget med UV-strålning att göra, utan syftar på variabelklassen UV = flarestjärna.

De korrekta koordinaterna (J2000.0) är:

01 35 08.86

+30 31 50.4

Utanför utbrott har stjärnan gmag 18.1, rmag 16.7, imag 15.0.

Enligt TESS är avståndet ca 112 pc och Teff ca 3000K.

Nedan ges två bilder från POSS: på IR-bilden är stjärnan ljus, på den blå bilden som väntat ganska svag.

En ASASSN-bild ges också. Stjärnans röda färg syns tydligt.
- Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
Attachments:
- 13 december, 2022 kl. 02:12 #2313
  Petter Åström
  Deltagare
  Såg detta nu. Jag råkade fota stjärnan som omnämns. Inte illa med tanke på att det faktiskt är mulet för jämnan. Det är dock taget 2022-12-07 så det är inte helt rätt i tiden. Stjärnan är dock väl synlig.
  
  Smalbandsfilter, Optolong L-Extreme i Ha och Oiii. Lite vanligt ljus läcker naturligtvis igenom också.
  
  Ingen vidare bild rent estetiskt, men lite roligt att få med stjärnan.
  
  Utrustning
  TS ONTC808 20 cm (8 tum) newtonian
  HEQ5 Pro (Rowan belt mod)
  Risingcam 26 mp (IMX 571), kyld färgkamera.
  Komakorrektor
  Filter: Baader neodymium, Optolong L-Extreme, Noname Sii, Noname IR-pass, Noname IR-cut.
  SVbony 60mm guidescope
  ZWO ASI 224MC guide-/planetkamera
  Attachments:
  M33_221207_Ha_Oiii.jpg
13 december, 2022 kl. 13:40 #2315
Hans Bengtsson
Deltagare
Roligt att du fick med denna ganska närbelägna röda dvärg på din bild!

Röda dvärgar förekommer ju i mycket stort antal i vår galax. Och de allra flesta (alla?) får flares då och då. Men eftersom en flare håller på bara ett tiotal minuter eller så, är det sällan utbrotten fångas på övervakningsbilder.

Man kan säga att det är symptomatiskt att den allra närmaste stjärnan Proxima Centauri är en röd dvärg och också flarestjärna. Och det gäller även för många andra stjärnor i solens närhet.
- 14 december, 2022 kl. 01:17 #2321
  Petter Åström
  Deltagare
  Aha, några tiotal minuter! Då förstår jag det som att stjärnan återgått till sin normala magnitud sedan länge när jag tog kortet! Som alltid lär man sig något nytt av dig!
  
  Utrustning
  TS ONTC808 20 cm (8 tum) newtonian
  HEQ5 Pro (Rowan belt mod)
  Risingcam 26 mp (IMX 571), kyld färgkamera.
  Komakorrektor
  Filter: Baader neodymium, Optolong L-Extreme, Noname Sii, Noname IR-pass, Noname IR-cut.
  SVbony 60mm guidescope
  ZWO ASI 224MC guide-/planetkamera
14 december, 2022 kl. 09:49 #2324
Hans Bengtsson
Deltagare
Ljusutvecklingen i U-bandet under en flare hos prototypstjärnan UV Ceti ser vi nedan. Observera att tidsaxeln är graderad i sekunder.
Attachments:
1. E146B6CF-93EB-4816-8051-33D5F62D36F0.png
- 16 december, 2022 kl. 19:44 #2368
  Petter Åström
  Deltagare
  Oj, det är inte lätt att hinna fota en flare förstår jag då 🙂
  
  Utrustning
  TS ONTC808 20 cm (8 tum) newtonian
  HEQ5 Pro (Rowan belt mod)
  Risingcam 26 mp (IMX 571), kyld färgkamera.
  Komakorrektor
  Filter: Baader neodymium, Optolong L-Extreme, Noname Sii, Noname IR-pass, Noname IR-cut.
  SVbony 60mm guidescope
  ZWO ASI 224MC guide-/planetkamera
16 december, 2022 kl. 20:38 #2369
Hans Bengtsson
Deltagare
Det handlar om att en flarestjärna övervakas kontinuerligt timme efter timme. Små flares, på någon tiondels magnitud, uppträder ofta. Då och då blir det också stora flares, på åtskilliga magnituder. Men jag tycker kanske att teleskoptid kan användas bättre om det gäller kontinuerlig övervakning, exempelvis för att registrera superpucklar hos dvärgnovor i superutbrott.

Troligen är alla eller nästan alla röda dvärgar flarestjärnor. Därför skulle sådana vara omöjliga som värdstjärnor till planeter med eventuellt liv.
- Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
Författare

Inlägg