Rapport från Namibia

[Torbjörn Holmqvist]

Jag befinner mig just nu i Namibia, närmare bestämt på astrofarmen Hakos. Jag kom hit igår efter en lång och tröttsam resa via Stockholm, Addis Abeba och Windhoek som gick bra, men att sova på ett flygplan kommer jag nog aldrig att lyckas med.

Även om jag var trött så ville jag obsa så det första jag gjorde var att sätta ihop dobben (tog 25 minuter, inte illa) och ställa upp den på terassen, och efter den trevliga gemensamma middagen satte jag igång att observera i det Stora Magellanska molnet (LMC).

Förhållandena var väldigt bra med klar fin luft och jag såg i princip allt jag letade efter. Det gick fint att hitta i LMC och jag obsade bland annat NGC 1763 Bean nebula och dess grannar, NGC 1770 (H II region), NGC 1850 med grannar, NGC 1876, Nebulösa området NGC 1910, flera objekt i komplexet N44, NGC 1965/1966, NGC 1968 med grannar, NGC 2004, Emissionsnebulosan NGC 2032 med grannar, samt den öppna stjärnhopen NGC 2164 med grannar.

Kl 00.30 lokal tid orkade jag inte mer utan tog en ordentlig titt på Eta Carinanebulosan och Omega Centauri innan jag gick och la mig och slocknade direkt! IC 2220 i Carina tittade jag också efter utan att lyckas se den.

Det var ett helt underbart obspass i det Stora Magellanska molnet, så otroligt mycket att se.

Jag får se vad jag obsar ikväll, det blir nog ytterligare något i den stora Magellanska molnet plus en lista med andra objekt.

/Torbjörn 🙂

[Hans Bengtsson]

Så spännande! Hur länge stannar du där?

Är det möjligen samma teleskopfarm där Gregor Duszanowicz har sitt Moonbase Observatory?

[Torbjörn Holmqvist]

Hej Hans!

Ja det är verkligen spännande. Sitter just nu och planerar kvällens obsande. Jag åker hem igen den 1 maj. Japp det är samma ställe.

/Torbjörn

[timokarhula]

Kul Torbjörn att vi har kunnat obsa den mycket sydliga stjärnhimlen under två konsekutiva nymåneperioder från två olika kontinenter!  Hoppas du kan se en massa sydliga juveler från Hakos.

Du nämner objekt i det Stora Magellanska molnet.  Här beskriver jag kortfattat mina premiärobservationer av dessa stjärnhopar / nebulosor.  Alla utom den sista hade jag först hittat med kikare från staden Geraldton, Western Australia, där himlens mörker bara var ca SQM-L 20.1.

 

Objekt, första instrument, datum, kortfattad beskrivning

NGC1763, 7×50, 26 januari 1989, med 20×80 mycket ljusstark och mycket stor
NGC1770, 20×100, 17 februari 1999, ljusstark och ganska stor. Såg några 11 mag * inblandade.
NGC1850, 7×50, 26 januari 1989
NGC1876, 20×100, 17 februari 1999, ljus och stor
NGC1910, 20×80, 7 november 1997, mycket ljusstark och mycket stor, innehåller superjätten S Doradus
NGC1965/1966, 20×100, 29 augusti 2006, ljussvag och mycket liten
NGC1968 med grannar, 20×80, 7 november 1997, mycket ljusstark, mycket stor och avlång
NGC2004, 20×100, 29 augusti 2006, ljusstark men liten
NGC2032 med grannar, 20×100, 17 februari 1999, ljusstark och ganska stor
NGC2164, 10 tums Dobson, 26 december 2009, ljusstark, ganska stor och grynig

IC2220, 10 tums Dobson, 8 februari 2016, Wicherina, en konkav mot NW, något böjd (bumerangformad), avlång N-S nebulosa kring en rödgul *. IC2220 var ljusast och mer utbredd S om V341 Car.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 23 timmar av timokarhula.

[Torbjörn Holmqvist]

Hej Timo, och riktigt intressant att läsa om dina observationer av de objekt jag tittade på i Stora Magellanska molnet. Jag ägnade den första kvällen här på Hakos åt just dessa vackra och intressanta objekt.

I övrigt så rullar livet på här på Hakos.

I förrgår, torsdagen den 24 april, hade de en trevlig invigning av två nybyggda observationsplattformar hät. Sedan efter middagen observerade jag djuprymdobjekt från en lista som jag hade satt ihop och som mest bestod av objekt från den så kallade BAM600 listan, men även från Hartungs bok och från de utgivna banden av Annals of the Deep Sky.

Jag lyckades faktiskt nätt och jämnt observera IC 2220, som svag och diffus nebulositet runt stjärnan, men det var helt omöjligt att se någon form. Kvällen avslutades med några riktigt ljusstarka vackra objekt när jag började bli för trött för att fortsätta. Allra längst satt jag och beundrade NGC 104, den fantastiska 47 Tucanae.

I går fredagen den 25 april, åkte jag med på safari i närheten. Jag fick se flockar av Springbok, Oryxantiloper, Gnuer, ett par strutsar, någon typ av buffel, Vårtsvin och framför allt grupper av Noshörningar, totalt 10 stycken! De ser helt otroliga ut när man ser dem ute i naturen!

När kvällen kom satte jag mig och observerade vackra och ljusstarka objekt som är med i boken Southern Gems, som jag har som en sorts referens för södra stjärnhimlen. Jag har sett dem förut med de är så vackra så att man vill se om dem gång på gång. Jag höll mig till de objekt som ligger söder om -50 grader. Några höjdare från kvällen var NGC 3199 Carinas smile, IC 2602 Södra Plejaderna, Eta Carina nebulosan, NGC 4755 Juvelskrinet med flera. Jag avslutade vid midnatt med tanke på de föregående kvällarna men jag observerade klart objekten i boken som ligger söder om – 5o grader. Ett verkligt “best of” om man kan säga så 🙂

Nästa obsnatt tänker jag eventuellt gör nya försök på några sydliga H2500-objekt, och kanske gör ett “morgonsvep” efter en del intressanta objekt.

Jag har gjort vissa mörkermätningar här:

Första kvällen gjorde jag inga men andra kvällen, 24 april, gjorde jag mätningar mot zenit 21.25 UT och 00.30 UT och fick värdena 21,53 resp. 21,35.

Igår den 25 april 19.45 UT uppmätte jag
21,45 mot zenit
21,12 i 45 grader mot syd (Vintergatan befann sig där)
21,25 i 45 grader mot norr
21,31 i 45 grader mot öster
21,05 i 45 grader mot väster (Vintergatan befann sig där)

Så mätvärdena pekar ju inte på supermörker men det tror jag beror på solaktiviteten. Himlen ser fantastisk ut.

/Torbjörn  🙂

[Författare]

Inlägg