Svar till: Komet C/2024 G3 ATLAS från Stockholm
Hem › Observationer › Kometer och småplaneter › Komet C/2024 G3 ATLAS från Stockholm › Svar till: Komet C/2024 G3 ATLAS från Stockholm
Tack alla 🙂
Hej Johan. Jag tog 2 bilder vid varje helminut från 07:35 till 08:15, en med uppmätt normalexponering och en med +1 steg. “Olika exponeringar” betyder att jag varje minut också kompenserade för att himmeln blev ljusare så exponeringstiden ökade kontinuerligt från 1/12 s – f/5,6 – Iso 400 till 1/125 s för sista bilden.
Eftersom jag trodde att det skulle bli lätt att detektera kometen på bilderna så var jag lite “slarvig” vid fotograferingen och det kan skifta med upp till 7-8 sekunder från helminuten mellan bildparen. Det låter kanske inte som så mycket men i praktiken motsvarar det flera pixlars vobblande av kometens koma från bild till bild vid en inverterad tracking, dvs en motsvarande förskjutning av bilderna för en stackning. Det går ju att göra ett excelark med den exakta pixelförskjutningen i x och y mellan tagningarna (men kan nog bortse från fältrotationen under ett så pass kort intervall) men kändes som väldigt tidskrävande metod med högst osäkert resultat.
Jag hade nog ändå testat detta om inget annat hade hjälpt men lösningen var mycket enklare. Man måste jobba med råfilerna och någorlunda neutralisera färgbalansen i den del av himmeln där kometen befinner sig samtidigt som man ökar på kontrasten, skärpan och allt som kan öka separationen mellan pixelvärdena, det är ju bara frågan om att få fram en positiv detektering i detta skede och inte en vacker gryningsbild, det kommer senare. Att neutralisera färgbalansen är det viktiga steget för färgerna är väldigt mättade, nära saturering från det orangeröda nertill till det turkosblåa upptill. Luminans och mättnad är de 2 beståndsdelarna i alla färgbilder men även varandras motsatser dvs en hög mättnad minskar separationen i luminans som står för kontrasten. Genom att neutralisera färgbalansen så bidrar alla 3 färgkanalerna i högre grad till luminansinformationen i bilderna. Ock då kunde jag se den lilla ljusa punkten som förflyttade sig från bild till bild
Nu i efterhand så kan jag tänka mig att det troligtvis också fungerar genom att omvandla alla bilder till gråskala eller bara använda grönkanalen som står för 2/4 ljuskänsliga sensorer jämfört med rött och blått som bara står för 1/4 vardera. Jag ska testa det senare.
En gång man har detekterat kometen är det lätt att göra en visuell förskjutning och stackning. Detaljbilden på kometen är en stack av 4 bilder och gjorde att den lilla svansen blev synlig.
/*Peter R
Senaste diskussionerna
-
Solen i Ha 2026-04-01
svar av
Petter Åström
-
Patchick 4
tråd av
amv8vantage
-
M51
tråd av
Petter Åström
-
50 Bortglömda Miror
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
Fokusering av Jupiter
svar av
PeterR
-
Jämförelse av Maksutov Newton och Ritchey Chretien
svar av
Anonym
-
Månen 2016-03-26
svar av
Thomas Karlsson
-
Månen 2026-03-22
svar av
Peter Folkesson
-
Fjärr styrd montering..
tråd av
L87
-
IR-signal i M101
svar av
Petter Åström
-
M101
tråd av
Petter Åström
-
C 2025 R3 Panstarrs
tråd av
Lindstrand
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 30 st
Senaste 7 dagarna: 2638 st
Senaste 30 dagarna: 10290 st












