U Gem

[Magnus Larsson]

Hej!

U gem står bra till för observationer och den är ju rent allmänt lite aktuell genom artikeln som Hans länkade till. Den är också med på AAVSOs rekommendationer över varibler för spektroskopiska observationer. Så jag gav mig på den igår. Här är ett lågupplöst spektrum, den är C8 vid F10, Lowspec spektrograf med 300 l/mm, 10×900 sek exponering vid bin 1×1. Stjärnan hade visuellt mag 13.9 igår. Detta är alltså den svagaste stjärna jag hittills lyckats få ett nåtsånär vettigt spektrum med!

Precis som andra CVs visar den balmer-linjerna i emission i viloläget. Det torde kunna förstås som att det är den heta punkten (hot spot) i ackreationsskivan som står för detta. Vidare är det en liten absorptions-dip i alla tre topparna – vilket kanske kan tolkas som absorption i själva ackreationsskivan, dvs ljuset från den heta punkten filtreras genom en del av skivan. SS Cyg har vad jag vet inga såna absorptions-dippar i emissionstopparna i viloläget.

Det är en liten topp som kunde vara He I också, fast lite fel i våglängd. Na I passar bättre men finns det i denna stjärna?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

• Detta ämne redigerades för 2 år av Magnus Larsson.

Attachments:

1. 

   u_gem_20230324_871_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Lite rättelse, efter att ha läst på lite:

De här dubbla emissionstopparna är alltså ganska karaktäristiska för kataklysmiska variabler, och har inte att göra med absorption (primärt) utan med ackreationsskivan (skivan av material som snurrar runt den vita dvärgen – det här är ett system med en vit dvärg och en större röd stjärna). För det första visar den dubbla toppen att emissionen kommer från skivan och inte från stjärnorna. För det andra är toppen breddad av Dopplereffekt av skivans rotation – en sidan rör sig mot oss och den andra från oss, och så förskjuts våglängden.

Den dubbla toppen uppstår då som en effekt av att skivan inte är oändlig utan begränsas av systemets geometri. Matematiken i det hela är inte supersvår men ändå komplicerad. Man kan läsa om det t ex i Horne & Marsh (1986):

https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1986MNRAS.218..761H/abstract

Det är mycket man kan lära om skivans fysik från formen på de här dubbel-topparna och man har fortfarande inte en fullständig modell för att förklara hur linjerna skapas. Ackreationsskivor är spännande fenomen!

Och mycket spännande tycker jag det är att den här slags ganska enkla (jämförelsevis) spektra av kataklysmiska variabler ger direkt information om systemets fysiska egenskaper! Genom att mäta bredden på linjerna och på gapet kan man också få informarmation om ackreationsskivans hastighet mm, men det är lite överkurs för mig än så länge.

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

Verkligen intressant!

 

Som helhet är ju spektroskopi en ny gren inom amatörastronomin. Tidigare var utrustningen mycket dyr, och det var bara de ljusaste stjärnorna som kunde studeras. Dessa hade redan spektralundersökts professionellt, så amatörernas bidrag till verkligt nya resultat blev ganska ringa.

 

Men förutsättningarna har ändrats! Nu kan bra spektra erhållas med amatörutrustning även för ganska svaga stjärnor. Därmed öppnas upp en fantastisk skattkista. Det finns hur många spännande variabler som helst som saknar spektrala studier och som ligger inom räckhåll för amatörastronomer.

 

När proffsen tar högupplösta spektra med superdyr utrustning så koncentrerar man sig på enstaka stjärnor i specifika projekt. Men alla övriga variabler, sådana som inte råkar ingå i ett projekt, känns som enastående målstjärnor för ambitiösa amatörastronomer.

 

 

 

[Hans Bengtsson]

Ser att Magnus mycket snyggt fångade en förmörkelse hos U Gem igår kväll, den 9 april klockan 20:29 UTC.

Fasdiagram med V-mätningarna bifogas.

Attachments:

1. 

   3BA568EA-D7D9-4BD9-854F-2CCC9AE02A37.png
   

[Hans Bengtsson]

U Gem befinner sig i utbrott, magnitud 9.8 natten 28-29 november 2024. Detta enligt AAVSO.

[Hans Bengtsson]

Nu är U Gem i utbrott och ljusstark! Visuell magnitud ca 10 natten 9-10 april 2025. Källa: AAVSO.

Rekommenderas.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

U Gem spenderade en dryg vecka vid visuell magnitud 10 innan avtagandet började på allvar. Kvällen 20 april skattade Johan Warell magnitud 11.5.

Diagram: AAVSO.

 

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_4931.jpeg
   

[Johan Warell]

Det var faktiskt första gången jag såg U Gem. Fältet såg lite märkligt ut. Kul!

Johan

[Hans Bengtsson]

Johan, grattis till din första obs av ett utbrott för U Gem!

En titt i SVO visar nedanstående observatörer av stjärnans utbrott. Åren som anges är första året de registrerade ett utbrott. Åtskilliga andra observatörer hade funnits med om det inte vore så att Darsenius pärmar med inskickade obsar tyvärr aldrig har återfunnits.

1891: Nils Dunér

1952: Gunnar Darsenius

1962: Leif Andersson, Anders Persson, Sven-Åke Afsenius, Bengt-Åke Bengtsson

1969: Gunnar Rynefors

1971: Tommy Wiklind

1975: Stefan Dubois

1976: Lars Sjöström

1988: Karl Gustav Andersson, Margareta Westlund

1991: Hans Bengtsson

1995: Hans-Göran Lindberg

2008: Ola Söderberg

2009: Chris Allen, Sören Eriksson

2011: Thomas Karlsson, Gustav Holmberg

2012: Pierre Hallsten

2019: Björn Karlsson, Hernàn De Angelis, Xavier Naveira Torres

2020: Magnus Larsson, Timo Karhula

2021: Pablo Vallejos

2025: Johan Warell

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Hans Bengtsson.

[Johan Warell]

Tack! Jag har ju bara gjort fem obsar genom historien, samtliga i år. Förstår dock inte varför jag inte spanade in U Gem när jag började med variabler för över 35 år sedan. Kul att det fortfarande finns nya saker att upptäcka!

[Hans Bengtsson]

Bättre sent än aldrig!

Jag har inte heller, måste erkännas, varit någon särskilt flitig observatör av U Gem. Från mina allra första variabelobsar till att jag såg U Gem hann det förflyta över 22 år.

Mina teleskop har alltid varit för små för att fånga U Gem i viloläge, magnitud ca 14. Med 6-tummaren på 90-talet kunde jag ibland se 131-stjärnan, aldrig 139-stjärnan, och aldrig U Gem i minimum.

Med 8-tummaren kunde jag alltid se 131, och vid några tillfällen skymta 139, men aldrig säkert se U Gem i minimum. Det har ofta blivit ett himla kämpande precis vid gränsmagnituden! Så summa summarum har jag inte gjort lika många obsar (varken positiva eller negativa) av U Gem som jag gjort av några miror i samma stjärnbild: R, S, T och ST Gem. Vilket kan kännas förvånande med tanke på hur intressant U Gem faktiskt är.

[Magnus Larsson]

Hej!

Jag gjorde ingen fotometri på den vid max men däremot spektroskopi. Här är den den 15/4:

Det är lite emissionstoppar i Ha och Hbeta men det mesta domineras av kontinuet, vilket väl kan tolkas som att det är svartkroppsstrålning från den upphettade ackreationsskivan (som jag förstår det blir den optiskt tjock och varm vid utbrott).

Intressant nog finns det rätt få spektran uppladdade både på AVspec (AAVSO) och BAAs databas, och såvitt jag kan se inget vid maximum förrän nu. Men en hel del snygga viloläges-spektran.

Min plan var att följa den ner mot viloläget men det funkade inte alls. Vädret har varit för dåligt och ikväll är den på 12.9 enligt AAVSO och det är inte klart nog för att jag ska kunna ta ett spektrum. Det får bli nästa vår!

Magnus

 

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Johan Warell]

Fint spektrum Magnus! Jag skattade magnituden till 12,5 i går kväll, den var knappt synlig lågt på himlen mot Malmös ljusföroreningar.

[Hans Bengtsson]

U Gem är nu i utbrott. Magnitud 9.5 natten 26-27 september 2025 (Johan Warell).

[Författare]

Inlägg