Svar till: Nattens norrsken och (minst) ett par nya Herschel-objekt

[Hans Bengtsson]

Tack, det var snällt sagt!

Teleskopet jag använde var SP-C6, en 6-tum Newton som var enormt praktisk. Tysk ekvatoreal montering som jag nyttjade på det sätt som jag alltid har gjort med sådana teleskop: man struntar i allt vad polinställning heter och sätter allt i optimalt obsläge så att monteringens axlar är bekväma för den egna kroppen. Sedan vanlig stjärnhoppning i sökaren. När man vill obsa åt annat väderstreck lyfter man bara runt hela ekipaget, det tar några sekunder.

Kollimering behövde jag göra bara en enda gång under dessa år. Det var när jag hade rengjort spegeln. Eller kollimering och kollimering … jag satte dit spegeln på samma sätt som den hade suttit tidigare, och allt såg omedelbart OK ut. Kollimering har för mig alltid varit en icke-fråga, har aldrig gjort någon med 8-tummaren heller, eftersom jag aldrig sett någon avvikelse från förväntad gränsmagnitud.

God kollimering är förstås viktig för alla teleskop. I andra sammanhang (stora speglar, kort fokalförhållande, transporter, foto) kan det givetvis kräva en del uppmärksamhet … men en liten bra Newton (säg 6-8 tum) som redan från början är välkollimerad håller kollimeringen fantastiskt bra, och vid obs av variabla stjärnor är det alltså inget jag behövt tänka på alls trots massor av obstimmar. Och just Newton är den teleskoptyp som är i särklass enklast att kollimera om det skulle visa sig nödvändigt.

• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.