Flarestjärna i riktning M33

Den första rapporten tydde på en supernova på uppgång i M33. Men när jag sedan kollade VizieR och på POSS-bilder så visade det sig att det handlar om en röd dvärg som fått en flare, dvs en UV Ceti-stjärna. Identifikationen som ”UV candidate” har alltså inget med UV-strålning att göra, utan syftar på variabelklassen UV = flarestjärna.

De korrekta koordinaterna (J2000.0) är:

01 35 08.86

+30 31 50.4

Utanför utbrott har stjärnan gmag 18.1, rmag 16.7, imag 15.0.

Enligt TESS är avståndet ca 112 pc och Teff ca 3000K.

Nedan ges två bilder från POSS: på IR-bilden är stjärnan ljus, på den blå bilden som väntat ganska svag.

En ASASSN-bild ges också. Stjärnans röda färg syns tydligt.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Roligt att du fick med denna ganska närbelägna röda dvärg på din bild!

Röda dvärgar förekommer ju i mycket stort antal i vår galax. Och de allra flesta (alla?) får flares då och då. Men eftersom en flare håller på bara ett tiotal minuter eller så, är det sällan utbrotten fångas på övervakningsbilder.

Man kan säga att det är symptomatiskt att den allra närmaste stjärnan Proxima Centauri är en röd dvärg och också flarestjärna. Och det gäller även för många andra stjärnor i solens närhet.

Ljusutvecklingen i U-bandet under en flare hos prototypstjärnan UV Ceti ser vi nedan. Observera att tidsaxeln är graderad i sekunder.

Det handlar om att en flarestjärna övervakas kontinuerligt timme efter timme. Små flares, på någon tiondels magnitud, uppträder ofta. Då och då blir det också stora flares, på åtskilliga magnituder. Men jag tycker kanske att teleskoptid kan användas bättre om det gäller kontinuerlig övervakning, exempelvis för att registrera superpucklar hos dvärgnovor i superutbrott.

Troligen är alla eller nästan alla röda dvärgar flarestjärnor. Därför skulle sådana vara omöjliga som värdstjärnor till planeter med eventuellt liv.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.