Högsta användbara förstoring på djuprymdsobjekt i Sverige?

Hej

Vad skulle ni säga att högsta användbara eller estetiskt tilltalande förstoringen är i Sverige vid observationer av djuprymdsobjekt eller stjärnfält i allmänhet? Nu pratar jag om förstoring begränsad av seeing, inte av att utgångspupillen är så liten att vyn är för mörk för att vara tilltalande. Förstås är det subjektivt, och oftast pratar man kanske om gräns för förstoring pga seeing när det gäller att splittra binärer eller titta på planeter. Men jag frågar om just djuprymdsobjekt eller när man tittar på stjärnhopar och annat svagt.

Om ni inte vet vad ni brukar använda som lägsta förstoring så tar jag gärna emot teleskopets diameter/fokallängd/f-tal och brännvidd på det kortaste okularet ni oftast använder.

Jag personligen tror jag är mer begränsad av utgångspupillen som gör synfältet för mörkt i min 8″ f6 dobson, än att seeingen gör stjärnorna suddiga.

Mvh

Olle

• Detta ämne redigerades för 2 timmar av Olle Eriksson.