En Algol-stjärna vid NGC 7380

Hoppas du fortsätter med dina väldigt spännande variabelmätningar!

(Det råkade komma med några obsar i dina mätserier med mätvärdet 0.0, dessa kan du lätt deleta i SVO)

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

Aha, jag visste inte att den funktionen krånglar. Man kan ju plotta diagram ändå genom att manuellt välja vilka magnitudgränser som ska sättas. Men plotta exempelvis dygnsmedelvärden funkar inte eftersom de felaktiga värdena då kommer med i beräkningarna. Hoppas det löser sig!

Häftigt!

Verkligen djupa förmörkelser, 2.5 magnituder. Och ingen sekundärförmörkelse såvitt jag kan se.

Magnituden vid max i några olika system:

V = 15.0 (från ASASSN V-data)
g = 15.5 (från ASASSN g-data)
TG = 15.5 (från Petters data)
ZTF = 15.9 (från denna tråd)

Åtminstone för denna stjärna korrelerar Petters TG-värden mycket bra med g-värden från ASASSN.

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

En remarkabel sak är att den period som finns i VSX är ca 4 timmar 45 minuter för kort, vilket ju Petters obsar och Thomas analys visar. En jättestor skillnad!

När jag började kolla på minima i ASASSN-data fick jag ingenting att stämma, men det berodde på att jag tog för givet att VSX-perioden var åtminstone på ett ungefär korrekt. Vilket den inte var. Vilket också visar på vikten av att observera och analysera!

När du plottar ett diagram för en periodisk variabel får du där röda vertikala linjer som markerar förväntad tid för maximum, eller som i detta fall (förmörkelsevariabel) för minimum. Nästa goda tillfälle bör bli natten 16-17 september.

För att få en lista med förväntade tider i sifferform (kalenderdatum och klockslag) behöver man gå via de element som ges (JD) i SVO och omvandla till kalenderdatum och klockslag … om det inte finns någon smart metod inbyggd som jag för ögonblicket inte har full koll på. Thomas?

PS.
Jag lade för en stund sedan in nedanstående inlägg i ett par variabelgrupper på Facebook och bifogade Thomas ZTF-diagram.

An interesting Algol star with new data.

On the evening of August 21, 2025, Petter Åström, SAAF, took an image of NGC 7380. There was a certain thing that caught his attention. When comparing that photo with images taken on previous nights, one of the stars was much fainter than expected. It was blinking a lot.

The star turned out to be WISE J224344.9+575603. It is listed in the AAVSO database VSX as an eclipsing star of the Algol type. No time of an initial minimum is given, so we could not from VSX data alone compute expected times of future eclipses. However, there is a period: 8.4284436 days.

A quick look at ASASSN observations revealed that the VSX period could not be true. Thomas Karlsson, SAAF, then made a thorough analysis of ZTF measurements, and obtained these elements:

Min (HJD) = 2458226.57 + 8.62694 E

Obviously, the correct period is about 4 hours 45 minutes longer than the one stated in VSX. That is a huge difference.

Minima are very deep, around 2.5 magnitudes. No secondary minimum can be seen in the phase diagram with ZTF data.

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

Tack för info!

Man kan nästan ana en tendens till sekundär eklips? Eller kanske inte? Svårt att se för blotta ögat. En tanke kunde vara att klippa bort alla obsar från primäreklipsen och sedan köra Peranso på resten? Å andra sidan har du redan lagt ner en massa tid och energi på denna stjärna…

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

Strålande analys som alltid!

Man kan fundera på hur systemet ser ut fysiskt, det tycker jag är svårt att visualisera. Det finns så många okända faktorer som stjärnornas storlek, avståndet till dem, osv.

Petter:

Den funktion ”Sök minima förmörkelsvariabler”, som Thomas nämner i annat inlägg i denna tråd, och som finns under ”Stjärnor & stjärnbilder” i SVO-menyn är verkligen mycket bra. Se bifogad tabell därifrån, med tider i UTC.

Minima håller ju på under många timmar, och mätningar under avtagande och tilltagande är också värdefulla.

Petter!

Jag fyllde i enligt bifogat klipp. Som stjärna skrev jag bara WISE eftersom jag visste att det inte finns någon annan WISE-stjärna som var aktuell.

Petter:

Så bra jobbat! Dina mätningar sitter som en smäck i fasdiagrammet. Du fångade exakt den allra sista delen av förmörkelsen, när den svalare och ljussvagare komponenten slutar täcka delar av den ljusare komponentens skiva.

Det är något extra speciellt just med Algol-stjärnor som, i likhet med denna, har haft nästan helt okända egenskaper och där katalogdata varit i stort sett icke-existerande. I detta fall var ju periodlängden i VSX helt åt pipsvängen fel.

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

Petter:

Det stämmer att Algol-stjärnors perioder inte är helt konstanta. Prototypstjärnan Algol har sedan år 1784 varierat sin period mellan 2.86725 och 2.86734 dygn. Avrundat till 4 decimaler har den alltid varit 2.8673 dygn.

Variationerna när det gäller perioden hos Algol beror nog på förekomsten av en tredje komponent som stör dynamiken i systemet.

Vad gäller WISE-stjärnan tror jag att perioden är 8.6269 dygn avrundat till 4 decimaler, även under några seklers tid. Men det går ju inte att veta säkert.

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

Det var ett utförligt AI-svar, måste man säga!

Jag tror dock att det skulle behövas alla de data i olika våglängder som Thomas samlat in. Och sedan ett speciellt program för förmörkelsesystem, där man kan mata in alla data, och där datorn får gå igenom alla miljontals kombinationer av värden som är rimliga. Kanske skulle det då vara möjligt att hitta just det fysiska system som motsvarar observerade data? Finns det en entydig lösning? Finns något sådant program? Vet inte.

En liten notering:
Enligt ASASSN är indexet g-V ca 0.5 vid maximum. Detta motsvarar index B-V ca 1.0. Och det i sin tur är typiskt för en huvudseriestjärna med K-spektrum. Utifrån det värdet skulle jag tänka mig att primären kan vara en tidig K-stjärna (kanske K2) och sekundären en sen K-stjärna (kanske K8). —- Men jag har då inte tagit hänsyn till något annat än just detta. Verkligheten kan vara annorlunda.

Petter:

Även dina senaste mätserier, med bl a början av en primärförmörkelse, ligger helt i linje med de element som Thomas analyserat fram.

Väldigt snyggt! Se inzoomning av SVO-diagram.

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

När det gäller en stabil Algol-stjärna av detta slag kan man lugnt räkna med att ljuskurvan håller sig konstant, så länge mätningarna görs inom loppet av några år. Därför blir fasdiagrammet likadant som om alla mätningar skulle ha gjorts (i en hypotetisk värld) under en enda cykel. Vilket ju är mycket tacksamt.

Problem kan uppstå i de fall perioden råkar vara ett jämnt heltal av ett dygn (1.0000 eller 2.0000 dygn osv). Då kommer ju en viss fas alltid att inträffa vid samma tid på dygnet, och då kan det bli svårt för en enskild observatör att få en sammanhängande ljuskurva. Men för denna WISE-stjärna finns ju inte det problemet. Så det är egentligen bara att fortsätta mätningarna på samma sätt som nu, egentligen när som helst då tillfälle ges. För varje ny mätning kommer kurvan att bli allt mera komplett. Det är ett mycket fint exempel på bra observationell astronomi!

Du nämner AI. När jag googlar (har aldrig använt ChatGPT) får jag numera ofta upp uttalanden från AI. Dessa brukar vara påtagligt välformulerade, och många gånger korrekta till en viss gräns. Men plötsligt dyker bisarra saker upp. För någon vecka sedan googlade jag på nederbördsmätning, och fick då bland en massa korrekta saker veta att vi i Sverige mäter nederbördsmängd i enheten kilometer! Ny googling på samma sak direkt efteråt gav den rätta enheten millimeter. Så det gäller att se upp när man ser svar från AI.