Hundratals miljoner variabler …

Ja, det blir spännande att se vart detta leder. Rubin-instrumentet är en veritabel upptäckarmaskin av ett slag vi aldrig skådat tidigare.

Även inom MPC (småplanetcentret) behöver man tänka till. Redan på testbilderna upptäcktes över 2000 nya småplaneter, som rapporterades in till MPC … jag ser nu att det står ”processing” på MPC-sidan!

Jag har alltid tänkt att ”variabel stjärna” kanske borde ha en kvantitativ parameter, t ex amplitud i någon våglängd minst 0.1 magnituder. Annars kan vi till slut hamna i en situation där alla stjärnor (även de mest stabila, som solen) klassas som variabler. Det handlar ju mest om den noggrannhet som mätinstrumenten kan ge. Möjligen bör AAVSO börja fundera i sådana banor?

Faktiskt är jag lite tacksam för att Rubin befinner sig så sydligt som 30 grader söder om jordens ekvator. Det innebär att området norr om deklination +60 ligger för nordligt!

Gustav:

Jag vet tyvärr inte magnitudgränsen, och egentligen inte så mycket annat heller. Vilken noggrannhet blir det på mätningarna? Att man kan mäta mycket ljussvaga stjärnor är uppenbart, men hur ljusstarka, och hur noggrant?

Hur långt norrut på himlen man tänker observera känner jag inte heller till. Jag vet att man kommer att studera hela ekliptikan, men går man ända upp till exempelvis deklination +50?

Det är möjligt att svaren på frågorna redan finns dokumenterade, men jag har inte kollat närmare. Under alla omständigheter kommer det att finnas mycket kvar att studera för amatörer, inte minst för oss som bor långt norrut på klotet.

• Det här svaret redigerades för 4 timmar av Hans Bengtsson.