• Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in
Skip to content
  • Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in

  • Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in

Kometsvansars längder

Hem › Observationer › Kometer och småplaneter › Kometsvansars längder

  • Detta ämne har 0 svar, 1 deltagare, och uppdaterades senast 24-10-16 13:11 av timokarhula.
Visar 0 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • 16 oktober, 2024 kl. 13:11 #10063
      timokarhula
      Deltagare

        Efter att jag såg den långa svansen hos komet Tsuchinshan-ATLAS igår blev jag nyfiken hur den jämför sig med de senaste decenniernas fina kometer.  Jag kollade upp i mina anteckningar och tog reda på alla kometer vars svansar jag sett minst en grad långa och dessa är 20 stycken.  Se listan nedan.  Självklart har kometsvansarna synts ännu längre, speciellt på fotografier och vid bättre himmelsförhållanden eller gynnsammare nätter.  Hyakutake har haft överlägset längst svans som syntes hela natten.  Komet Tsuchinshan-ATLAS kommer faktiskt på tredje plats.  Kanske ter sig dess svans ännu längre kommande kvällar när kometen kommer högre upp på himlen?

        Komet svanslängd datum

        1996B2 Hyakutake 62° 25 mars 1996
        1995O1 Hale-Bopp 22° 6 april 1997 (stoftsvans, jonsvans 16°)
        2023A3 Tsuchinshan-ATLAS 9° 15 oktober 2024
        2002T7 LINEAR 7.1° 14 maj 2004 (från Australien)
        153P Ikeya-Zhang 4.3° 5 april 2002
        2001Q4 NEAT 3.7° 10 maj 2004 (från Australien)
        2006M4 SWAN 3.5° 28 oktober 2006
        2013R1 Lovejoy 3° 30 november 2013
        1989c1 Austin 2.5° 16 april 1990
        2014Q2 Lovejoy >2.0° 9 januari 2015
        2007N3 Lulin 1.7° 27 februari 2009
        1987s Bradfield 1.5° 11 december 1987
        2011L4 Pan-STARRS 1.5° 28 mars 2013
        2004Q2 Machholz 1.4° 15 december 2004
        73P Schwassmann-Wachmann C 1.4° 4 maj 2006
        12P Pons-Brooks 1.3° 11 mars 2024
        2022E3 ZTF 1.1° 27 januari 2023
        1988a Liller 1° 22 april 1988
        2006P1 McNaught 1° 10 januari 2007
        2020F3 NEOWISE 1° 17 juli 2020

        /Timo K

        avatar
    • Författare
      Inlägg
    Visar 0 svarstrådar
    • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
    Logga in

    Log in / Register

    Senaste diskussionerna

    • SN 2026aaiv med Seestar s50 pro
      tråd av Hans H
    • M45 Plejaderna – (Sju Systrarna)
      tråd av Andreas Nilsson
    • Orioniderna 2026
      tråd av Hans Bengtsson
    • Assignment Help Experts for Better Academic Guidance
      tråd av thomasemily11399
    • Närbild på NGC 2276!
      tråd av Gabriel Wiklund
    • M33 Triangelgalaxen
      tråd av Andreas Nilsson
    • Se Lars Sundqvists astrofotoutställning i Hagfors!
      tråd av Fredrik Silow
    • Vintergatan, Svanen
      tråd av Petter Åström
    • 190 miljoner ljusår bort – NGC 1961
      svar av Gabriel Wiklund
    • Astroöl i Lund 28/10!
      tråd av Magnus Larsson
    • NGC7331 och SN2026aaiv
      svar av Ivar Hamberg
    • M42 . Orionnebulosan
      tråd av Jorgen
    • Wolf-Rayet 134
      tråd av dden
    • Nyupptäckt förmörkelsevariabel i Lacerta
      tråd av Hans Bengtsson
    • M31 Andromedagalaxen med M32, M110 och UGC 394
      tråd av Andreas Nilsson
    • En svag vinter för Betelgeuse?
      tråd av Hans Bengtsson
    • V0603 Per – en mira med exceptionellt lång period
      svar av Hans Bengtsson
    • Soul med Seestar
      tråd av Bergquist Christian
    • Månen – Plato
      tråd av Andreas Nilsson
    • Jag funderade och beslöt mig att återvända till min förra bild och göra om allt. Denna gång är det ”Custom Deconvolution” via Pixinsighs BlurExterminator Planitay a and Moon. Färger är framtagna via ColorCalibration ”Pixinsight” och resten är Lightoom. Äntligen fick jag till det färger jag vart nöjd med och de individuella banden som går att få fram med denna data jag har. Den gröna områdena på planetens topp och botten framträder som är en del av ett finare band som kan ses med stora teleskop. Fick även till ringen som består av 95 % is och har en ”Vit & grå” look. Börjar likna en planet jag tänkte mig från början med saknade kunskap att få fram till nu då varje planet skiljer sig åt. Cassini-delningen (mörka svarta ringen) är ett 4 800 kilometer brett mellanrum mellan Saturnus ljusa B-ring och den lite mörkare A-ringen.
      tråd av Andreas Nilsson

    Månadens bild i galleriet

    Solen (Bengt Ask)

    Årets bild i galleriet

    IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)

    Senaste bilderna i forumet

    NGC 7331 med SN 2026aaiv (Hans H)
    M45 Plejaderna – (Sju Systrarna) (Andreas Nilsson)

    NGC 2276 (Gabriel Wiklund)
    M33 Triangelgalaxen eller Triangulum Galaxy (Andreas Nilsson)
    Vintergatan (Petter Åström)

    NGC 1961 (Gabriel Wiklund)
    M42 (Jörgen)
    WR-134 (David Edvardsson, Carl Hogstedt)

    M31 Andromedagalaxen med M32, M110 och UGC 394 (Andreas Nilsson)

    RSS-flöde: Senaste nytt från SAAF-webben Senaste nytt från SAAF-webben

    • Variabelmöte 8/10 – höstmöte i Variabelsektionen
    • Partiell solförmörkelse och Perseider 12 augusti 2026!
    • Dags att anmäla sig till Sagittarius 2026!
    • Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
    • Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
    • Årets bild på Nattmolnet 2025!
    • Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
    • Apertur nummer 1 2026!
    • Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
    • Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars

    Kalendariet

    Inga evenemang

    Antal unika dagsbesökare (unika IP)

    Idag: 16 st 

    Senaste 7 dagarna: 469 st 

    Senaste 30 dagarna: 1971 st 

    Logga in

    Copyright Nattmolnet 2026 | Theme by ThemeinProgress | Proudly powered by WordPress