Svar till: Spektroheliogram i CaK
Hem › Observationer › Solen › Spektroheliogram i CaK › Svar till: Spektroheliogram i CaK
En stor fördel med SHG-tekniken är den relativt låga prisnivån på att använda en spektrograf som filter jämfört med traditionellt filter av etalon-typ (Lunt, Coronado etc). Dessutom kan man med en SHG fritt välja våglängd inom hela det visuella området och lite till. Man kan till och med via lite finlir få fram bilder på solkoronan genom att använda Fe XIV, en emissionslinje som finns i den superheta solkoronan.
SHG lämpar sig bäst för helbilder på solen, upplösningen blir på grund av den relativt långsamma bildskanningen starkt begränsad av seeing som ju sällan är bra när solen är uppe och värmer. Apertur på den avbildande optiken över 100 mm lönar sig knappast
Jag skannar med 300 bilder/s och 10 x siderisk hastighet så det tar ändå 12 sekunder för hela solskivan att passera spalten. Det blir 3600 smala avbildningar av solskivan som sedan ska sättas samman av mjukvaran. Det är således inte frågan om någon klassisk “lucky imaging”. Man anpassar spaltens vidd och sensorns pixelstorlek så att de matchar den interna optiken i SHG. I mitt fall är pixelstorlek på kamera 2um och bredd på spalten 7um.
Jag håller inte riktigt med om att SHG700 är “Mercedes”, kanske en liten Fiat. Däremot tror jag att denna teknik kommer att växa i popularitet bland oss amatörer och att det på vägen framöver nog kommer att utvecklas kommersiella “Mercedesmodeller”.
//Hans
Senaste diskussionerna
-
Soul med Seestar
tråd av
Bergquist Christian
-
Månen – Plato
tråd av
Andreas Nilsson
-
Söker ADC
tråd av
Ola Franzén
-
Jag funderade och beslöt mig att återvända till min förra bild och göra om allt. Denna gång är det ”Custom Deconvolution” via Pixinsighs BlurExterminator Planitay a and Moon. Färger är framtagna via ColorCalibration ”Pixinsight” och resten är Lightoom. Äntligen fick jag till det färger jag vart nöjd med och de individuella banden som går att få fram med denna data jag har. Den gröna områdena på planetens topp och botten framträder som är en del av ett finare band som kan ses med stora teleskop. Fick även till ringen som består av 95 % is och har en ”Vit & grå” look. Börjar likna en planet jag tänkte mig från början med saknade kunskap att få fram till nu då varje planet skiljer sig åt. Cassini-delningen (mörka svarta ringen) är ett 4 800 kilometer brett mellanrum mellan Saturnus ljusa B-ring och den lite mörkare A-ringen.
tråd av
Andreas Nilsson
-
Heart
tråd av
Bergquist Christian
-
PN G073.4+01.5
tråd av
Lars Anmark
-
Söker bra planetokular
tråd av
Ola Franzén
-
Saturnus 2026-10-01
tråd av
PeterR
-
Plato
tråd av
Andreas Nilsson
-
Uranus
tråd av
Andreas Nilsson
-
M82 i starkt månljus
svar av
Gabriel Wiklund
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
Slöjnebulosan
tråd av
Petter Åström
-
Supernovan SN2026aaiv
svar av
Hans Bengtsson
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 8/10 – höstmöte i Variabelsektionen
- Partiell solförmörkelse och Perseider 12 augusti 2026!
- Dags att anmäla sig till Sagittarius 2026!
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 5 st
Senaste 7 dagarna: 531 st
Senaste 30 dagarna: 1948 st














